Skylta med kunskap: En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola.

Syftet med studien är att skaffa kunskap om barns förståelse av grafiska symboler (t.ex. form på bokstäver, nummer, trafikskyltar, kartor och datorikoner). Mer specifikt vill man undersöka hur barn utvecklar förståelse av symboler och hur det kan stöttas genom inlärningsaktiviteter på en svensk förskola.

Studien visar att det är väsentligt vilka aspekter av symboler som dialogpartnern (pedagog/lärare/förälder/forskare) väljer att fokusera på, och hur, i samband med lärandeaktivieter. Dialogpartnern kan exempelvis fokusera på symbolens betydelse eller endast symbolens element (t.ex. ett kryss eller en teckning av en man eller kvinna). Därutöver har det även betydelse vilken variation av symbolen som används i situationen, då det har konsekvenser för vad barnet uppfattar och förstår hos en symbol. Om det t.ex. handlar om en symbol som visar en glass som är överkryssad (får inte äta glass), kan symbolen varieras genom att man visar en glass utan kryss eller t.ex. en människa som är överkryssad.

Studien visar också att ett barns hantering av färger och former som symbolbärande omfattar en förståelse av hur symboler förmedlar olika betydelser. Exempel på det är att en älg i en trekant symboliserar "varning – älg" eller att en blå trekant runt ett tåg symboliserar "var uppmärksam – tåg". Dessutom visar studien att ett barns förmåga att förstå en symbols betydelse, utan att symbolen är knuten till något specifikt, utvecklas löpande – barnets förmåga att skilja det generella (t.ex. ett kryss som betyder "nej/förbjudet") från det specifika (t.ex. en bil, en människa, en glass) i symbolen (som t.ex. kan vara en överkryssad människa).

Totalt sett visar studien att ett bestämt variationsmönster kallat "kontrast" är användbart för pedagogerna i utvecklingen av barns symboliska förståelse, medan ett annat variationsmönster kallat "induktion" inte är det. "Kontrast" innebär exempelvis att rita ett kryss på ett overheadblad och lägga det över en bild och fråga barnet vad som händer med bilden när krysset är där respektive när krysset inte är där (förbjudet/inte förbjudet). "Induktion" är däremot en metod där bilden varieras (t.ex. flera olika bilder som är överkryssade).

Vidare påpekas att metakommunikation är centralt både för forskarens åtkomst till barnets förståelse och för barnets utveckling, när det gäller symbollära. Metakommunikation gör inlärningen om symboler synlig och ger barnet språkliga redskap för att kommunicera om situationen och knyta symbolens betydelse till mer generella betydelser än det konkreta tecknet.

Datamaterialet består av två empiriska studier. Den första studien består av observationer av två barn i åldern 4–5 år och deras skapande och användning av symboler i sitt vardagsliv i hemmet, där de två barnen hanterar grafiska symboler genom att producera skyltar som sätts upp i hemmet. Studien bygger på de två barnens eget initiativ till att skapa symboler.

I den andra empiriska studien används rönen från den första studien samt teoretiskt material för att ta reda på hur barnen bäst kan stöttas i sin utveckling av symbolisk förståelse på förskolan. Empirin här samlades in på en svensk förskola, där två pedagoger och tolv barn deltog. Fokus för analysen är barnens inlärningsprocess, och man utgår från variationsteorin, varvid de två empiriska fallstudierna analyseras genom att se på mönster av varians och invarians.

Magnusson, M. (2013). Skylta med kunskap: En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola. Ph.d.-afhandling. Göteborgs universitet, Göteborg.