Syfte
Målet med studien är att skaffa kunskap om det pedagogiska arbetet med hållbarhet på svenska förskolor. Studien fokuserar på barns uppfattningar om sin förskola och hur de manifesteras i relation till inlärning om hållbarhet.
Resultat
Studiens rön visar att det pedagogiska arbetet med hållbarhet ses som en väsentlig uppgift i förskolans aktiviteter och att barn deltar i olika aktiviteter som handlar om hållbarhetsfrågor, t.ex. aktiviteter i relation till frågor om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I de undersökta dokumenttyperna (examensuppgifter, ansökningar och läroplaner) fokuserar man på temana barnet som individ, barns förhållande till andra människor, barns förhållande till saker i sin närmiljö samt barns relation till naturen.
Alla teman fokuserar på nutiden, men är kopplade till både historien och framtiden. På så sätt får barnen genom dokumenten formuleringsmöjligheter som förändringsagenter, som ska utbildas till att bli goda medborgare som säkerställer en hållbar framtid. Barns möte med naturen och utvecklingen av deras kunskap om naturen i relation till respekt och omsorg för varandra som människor såväl som naturen och sambandet med naturen, kan tolkas som en diskursiv konsensus (dvs. en gemensam förståelse för barnens hållbara utveckling, som kommuniceras likadant i allt skriftligt material). Barns förhållande till naturen är kopplat till nutida och framtida utveckling, hälsa och välmående.
Resultaten pekar överordnat i riktning mot att nutida pedagogiska aktiviteter fortfarande präglas av uppfattningar och idéer från förr (där barns perspektiv och tankar inte betraktades som likvärdiga vuxnas) tillsammans med en modernare förståelse av barn, barndom och förskolan som en plats där olika politiska och praktiska dagordningar uttrycks. I studien dras slutsatsen att barn i dag är påverkade av miljöproblem och olikheter, och att de märker konsekvenserna av de politiska beslut som fattas.
Studien rekommenderar därför att det pedagogiska arbetet med hållbarhet måste utmanas genom att till exempel erkänna barns tankar, idéer och initiativ och därmed skapa möjligheter för gemensamt kritiskt tänkande.
Design
Det empiriska materialet har samlats in genom fyra delstudier, där den första fokuserar på 32 pedagogers uppfattning om begreppet hållbar utveckling och den pedagogiska praxisen i deras arbete på förskolor. Här används text om och dokumentation för det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling samt examensuppgifter från en kompetensutvecklingskurs om hållbarhet som hålls av Mälardalens högskola.
Den andra delstudien undersöker det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling på förskolan och de sätt som små barn beskrivs som aktiva deltagare för att skapa förändring. Här används ansökningar från 18 förskolor om att få ett certifikat i hållbar utveckling.
Den tredje delstudien analyserar hur små barn beskrivs och stöttas som aktiva deltagare i svenska nationella läroplaner jämfört med läroplaner från Australien.
Den sista delstudien analyserar dialoger mellan barn och pedagoger i samband med ett temaarbete om hållbarhet. Förskolan valdes ut baserat på följande kriterier: en tydlig beskrivning av dess pedagogiska arbete med hållbarhet, både utifrån ett barnperspektiv och utifrån flera andra perspektiv, t.ex. sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv på hållbarhet. Empirin i den här delstudien består av ljudupptagningar av ett temaarbete på förskolan där 17 barn och två pedagoger deltar, och två fokussamtal med nio barn. Analysen guidas av en teoretisk ram som utgår från en kritisk realism samt ett ekofeministiskt perspektiv.
Referenser
Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan. Ph.d.-afhandling. Göteborgs universitet, Göteborg.
Uppdragsgivare
Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskap