Syfte
Syftet med denna publikation är att lägga fram preliminära resultat vad gäller variation i kvaliteten på förskolor för 5-åringar i ett urval av norska förskolor. Tanken är att rapportens resultat ska ligga till grund för vidare analyser i syfte att öka kunskapen om norska förskolors kvalitet. Mer specifikt försöker undersökningen besvara vilka variationer det finns i 1) strukturella förhållandena på förskolorna (t.ex. förskolornas organisation, gruppstorlek, pedagogiskaprofil och skillnader i bemanning), 2) pedagogisk praxis och processuell kvalitet (t.ex. samtal och samarbete mellan föräldrarna och förskolorna samt samarbetet och miljön på förskolan) samt 3) vilka skillnader och likheter det finns bland barnen på förskolarna med avseende på särskilda behov, vänskapsrelationer och allmän anpassning till förskolan.
Resultat
Rapporten presenterar fyra huvudsakliga fynd: 1) Undersökningen av variationen i strukturella förhållanden på förskolorna visar att 90,5 % av de pedagogiska cheferna är utbildade pedagoger (förskollärare), 4,8 % har annan pedagogisk utbildning medan övriga har lägre utbildning; 2) Undersökningen av variationen i pedagogisk praxis och indikatorer för processuell kvalitet visar att det är stor variation i hur de pedagogiska cheferna på förskolorna strukturerar arbetet på avdelningarna. Bland annat är det stor variation på förskolornas pedagogiska praxis, det pedagogiska innehållet i barnens vardag samt förskolornas rutiner för regelbunden observation och kartläggning av barnens färdigheter; 3) Undersökningen visar att det är stora variationer i de utvecklingsmässiga förhållandena bland 5-åringarna som är representerade i urvalet. Enligt de rapporterade uppgifterna har omkring 15 % av barnen i urvalet särskilda svårigheter. De vanligast förekommande svårigheterna är oro och koncentrationsproblem (4,5 %) samt sen språkutveckling (4,3 %). Därefter följer känslomässiga problem (3 %) och beteendeproblem (2,8 %).
Design
Denna rapport bygger på data från den norska mor- och barnundersökningen, MoBa. MoBa är en longitudinell, befolkningsbaserad kohortundersökning. Rapporten bygger på pilotfasen av MoBa, där det skickades ut enkäter till mödrar och avdelningschefer på förskolor. Av 8 478 utskickade enkäter fylldes 1 681 i av både mödrar och avdelningschefer. Frågorna handlade om socioekonomiska och demografiska bakgrundsförhållanden, matvanor, intag av droger, somatisk hälsa samt mentalt hälsotillstånd. Vidare innehöll de frågor om barnets utveckling, färdigheter och allmänna beteende. Enkäterna omfattade även strukturella kvaliteter och indikatorer för processuell och pedagogisk variation samt kvalitetsstatus för förskolorna för 5-åringar.
Mödrarna som besvarat enkäten i pilotfasen är inte helt slumpmässigt utvalda bland småbarnsmödrarna. De skiljer sig från andra mödrar genom att de har högre utbildning, var äldre och mer sällan var ensamstående vid tidspunkten för födseln än mödrar i populationen. Författarna betonar att det är fråga om preliminära resultat.
Referenser
Lekhal, R., Vartun, M., Gustavson, K., Helland, S. S., Wang, M. V. & Schjølber, S. (2013): Den norske mor og barn-undersøkelsen. Variasjon i barnehagekvalitet. Beskrivelser fra første datainnsamling fra barnehagene. Rapport. Nasjonalt Folkehelseinstitut, Oslo.
Uppdragsgivare
Folkehelseinstituttet og Kunnskapsdepartementet (Norge)