Kartlegging av hendelser og ulykker som medfører skade på barn i barnehage.

Syftet med studien är att kartlägga omfattningen av olyckor och skador på norska förskolor (barnehager) under kalenderåret 2012. Studien kartlägger allvarlighetsgraden, olycks- och skadehanteringen, rutiner för registrering och uppföljning av olyckor och skador samt utbildning i skade- och olycksförebyggande arbete på förskolorna.

Studien visar att det sker relativt få skador på norska förskolor när man ser till antalet skador per barn 2012. Dessutom är de flesta skadorna mindre allvarliga skador som inte behöver någon vidare uppföljning. Det förekom mycket få allvarliga skador. Som rådana räknas skador som har kunnat ge allvarliga men eller i värsta fall orsaka dödsfall. Det finns inga beskrivningar av skador med dödlig utgång i materialet från 2012.

Skador som kräver uppföljning inträffar oftare utomhus och rör sig i de flesta fall om benbrott eller hjärnskakningar som uppstått vid fall eller sammanstötningar. Beskrivningarna av dessa olyckor tyder på att de flesta av skadorna uppkommer vid oförutsedda olyckor. Flera av de intervjuade cheferna på förskolorna ger samtidigt uttryck för att skador som är en följd av oförutsedda olyckor är svåra att gardera sig mot om barnen ska ha möjlighet att röra på sig och utvecklas.

Studien finner att norska pojkar på förskolor är mer utsatta för småskador än flickor, men det finns ingen könsskillnad när det gäller medelallvarliga och allvarliga skador. Detta resultat skiljer sig från både danska och svenska undersökningar, där det finns en överrepresentation av skador bland pojkar. Det finns ingen skillnad mellan åldersgrupper vad gäller förekomsten av skador oavsett allvarlighetsgrad.

Det förekommer fler skador som behandlas av personal eller som behandlas med enkel första hjälpen från läkare eller tandläkare på små förskolor än på medelstora och stora förskolor. Många förskolor anordnar personalutbildningar i att förebygga och hantera olyckor och skador. De flesta har också en beredskapsplan samt etablerade rutiner för hantering, registrering och uppföljning i samband med olyckor och skador. Av enkätundersökningen framgår det att förskolorna upplever att säkerheten har hög prioritet. Samtidigt upplever förskolorna en ökad press från omvärlden, som efterfrågar ännu större fokus på säkerhet. Det innebär att man inte ägnar sig åt olika utomhuslekar, som att klättra i träd och leka vid vatten.

Kartläggningsuppgifterna samlades in från totalt 1 693 norska förskolor med hjälp av digitala frågeformulär. Frågorna i frågeformulären gäller bakgrundsinformation om förskolorna samt skador, omfattning och rutiner i anslutning till dem. Därutöver görs kvalitativa telefonintervjuer med chefer för 20 slumpvis utvalda förskolor för att få djupare kännedom om hur förskolorna arbetar med olycks- och skadehantering, olycksförebyggande åtgärder och deras rutiner för att registrera och följa upp olyckor och skador. Den kvantitativa analysen består huvudsakligen av deskriptiva analyser av olika datagrupper.

Sandseter, E.B., Sando, O.J., Pareliussen, I. & Egset, C.K. (2013). Kartlegging av hendelser og ulykker som medfører skade på barn i barnehage. Trondheim: Dronning Mauds Minne Høgskole for Barnehagelærerutdanning (DMMH)