Kvalitet i barnehager i skandinavisk forskning 2006-2011: En systematisk forskningskartlegging.

Studien är en kartläggning av all skandinavisk forskning om kvalitet på förskolan, som publicerades åren 2006–2011. Syftet är att peka på hur den skandinaviska forskningen beskriver och kommer fram till kvalitet på förskolan.

Baserat på screeningen av kartläggningarna under perioden 2006–2011 inkluderades 27 studier som handlade om kvalitet på förskolorna. Analysen av studierna visar att det finns några särskilda ramvillkor och strukturella villkor som är väsentliga för kvaliteten på förskolorna. Det rör sig om institutionens normering, storleken på barngrupper, läroplan, andelen med pedagogutbildning, chefskvalifikationer, ramar för inomhus- och utomhusaktiviteter samt samarbete mellan förskolan och hemmet.

Dessutom pekar studien på att andelen pedagoger och pedagoger med annan etnisk härkomst har betydelse för kvaliteten på förskolan. Det ger bland annat ett stort utbyte för barn som själva har en annan etnisk bakgrund.

Forskning med fokus på normering visar klart att ju fler pedagoger desto större jobbstabilitet uppstår bland den pedagogiska personalen. Personalen upplever att de får mer energi för och tid tillsammans med barnen. Särskilt tid är en viktig komponent, som ger både större närvaro och energi för de enskilda barnen samt arbetsglädje och trivsel bland personalen.

Dessutom läggs stor vikt vid nyskapande pedagogisk praxis och organisation, men även fri lek och informell inlärning betonas som kvalitetskomponenter. Samtidigt bidrar en stark ledning till att vägleda och fastställa tydliga ramar. Det bidrar positivt till kvaliteten på förskolan. Vidare är forskningen entydig när det gäller socialt utsatta barn. Generellt mår de bra av att vara på förskolan, och ju tidigare man gör en insats desto bättre för barnen.

Studien visar att forskningen inte fokuserar på en rad områden som kvalitetsbedömning, innehållskvalitet och tydliga mål för hur man förbättrar kvaliteten på förskolorna. Slutligen drar man slutsatsen att kvalitet är ett diffust och otydligt begrepp, som vittnar om att begreppet i sig inte har undersökts och definierats i tillräckligt hög grad. En bristfällig definition av kvalitet på förskolor gör det svårt att vidta konkreta åtgärder vad gäller kvalitetsutveckling och kvalitetsarbete på förskolor.

Datamaterialet baseras på tidigare kartläggningar av skandinavisk förskoleforskning om kvalitet på förskolan. Det gjordes kartläggningar åren 2006–2011 och studien utgår från de studier som ingår i dessa kartläggningar.

Totalt omfattar den 289 studier från perioden 2006–2011. I databehandlingen screenades de 289 studierna inledningsvis efter ämnesorden "kvalitet", "effekt", "outcome", "output" och "utbyte". Studier där dessa ord ingick lästes sedan och inkluderades om de handlade om kvalitet, antingen genom att konkret definiera kvalitet eller genom att redogöra för en särskild kvalitetsförståelse. Endast studier som handlade om förskolor för olika åldrar (børnehaver eller vuggestuer) inkluderades. Analysen utgår från de fyra kvalitetstyperna strukturell kvalitet, processkvalitet, innehållskvalitet och resultatkvalitet som hittades mot bakgrund av deras förekomst i studierna.

Sommersel, H.B., Vestergaard, S. & Søgaard, L.M. (2013). Kvalitet i barnehager i skandinavisk forskning 2006-2011: En systematisk forskningskartlegging. København: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning.