Of routine consideration: ‘civilising’ children’s bodies via food events in Swedish and English early childhood settings

Syftet med studien är att i detalj undersöka det ”civiliserade” barnet och hur praxis kopplat till måltider i förskolor i Sverige och England bidrar till att övercivilisera barnens kroppar.

I studiens undersökningar av övercivilisation av barns kroppar hamnar generationsskillnader i fokus. Det överdrivna fokuset på att styra barns kroppar begränsar barnens kroppar som ”ociviliserade” i kontrast mot vuxnas ”civiliserade” kroppar.

Förskolepersonalen som observerades och intervjuades hade olika åsikter om kroppsliga regler. De olika åsikterna visar också att det finns belägg för förhandlingar och oenighet bland förskolepersonalen om måltider. En del förskolemedarbetare framhävde strängare regler kring mat och vad och hur barnen äter. Andra förskolemedarbetare ansåg att det viktigaste med måltiderna var att barnen fick en positiv upplevelse av gemensamma måltider.

Förutom data som kan förstås inom ramen för att ”civilisera” kroppen, kan en stor del av data också visa att barnen och förskolepersonalen är engagerade i en kontinuerlig process av medskapande och förhandlingar om reglerna för uppförande kopplade till måltider.

Studien pekar på en motsättning mellan den pedagogik som används under måltiderna jämfört med andra delar av dagen. Författarna tror att för att utmana de hegemoniska normerna om ålder och ”civilisering” och öppna upp för demokratiska rum i förskolan – även under måltider är det absolut nödvändigt att personalen tar med barnens förhandlingar och motstånd mot reglerna i sina utvärderingar.

Denna studie bygger på data från två olika etnografiska projekt, ett i Sverige och ett i England.

Den svenska delen av studien har genomförts i två svenska förskolor i en svensk stad med barn i åldrarna 1–5 år och 3–5 år och undersökte hur barn och vuxna relaterar till normer om ålder och kön i vardagen. Detta inkluderade situationer som måltider, lek och samlingar. Datainsamlingen för denna del av studien genomfördes under 2 år, med besök på förskolan 2–3 gånger i veckan.

Den engelska delen av studien genomfördes i fyra förskolor i Londonområdet med barn i åldern 6 månader till 5 år. I denna del av studien undersöktes praxis kopplad till mat och dryck. Datainsamlingen för denna del av studien genomfördes under 3 år, med besök på förskolan en gång i veckan.

Metoden för datainsamling var i huvudsak deltagarobservation, vid sidan av fältanteckningar med reflektioner närtid och deltagarintervjuer som bestod av informella samtal med både barn och förskolepersonal.

Albon, D. & Hellman, A. (2019). “Of routine consideration: ‘civilising’ children’s bodies via food events in Swedish and English early childhood settings”. Etnography and Education, 14(2):153-169.