Med blicken på möten: Martin Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

Syftet med avhandlingen är att utveckla en fördjupad kunskap om och en empiriskt baserad förståelse av möten mellan barn och förskollärare i förskolan. Avhandlingen innehåller två delstudier. Baserat på vikten av möten i pedagogisk praxis fokuserar den första delstudien på vad som händer med dialoger där fler barn ansluter sig till den situation där dialogen äger rum. Följande forskningsfrågor besvaras i delstudie 1:

• Hur kan olika typer av åtgärder för att öka antalet deltagare i en pågående dialog förstås ur ett turtagandeperspektiv?
• Hur kan deltagande barns innehållsfokus relateras till innehållet i den pågående dialogen?
• Hur påverkas dialoger mellan barn och pedagoger när flera barn deltar i dialogen och hur agerar pedagogerna i dessa situationer?
• Vad framstår som betydelsefullt för hur dialogen påverkas av att fler barn ansluter sig till den?

Den andra delstudien behandlar förutsättningarna för pedagogiska möten, som omfattar både relationella och kunskapsrelaterade dimensioner. Följande frågor besvaras:

• Vad i pedagogens handlingar kan förstås som ett uttryck för Bubers projektion av förutsättningar för pedagogiska möten?
• Vilka aspekter av förskolepraxis verkar vara viktiga för möjligheterna till pedagogiska möten?
• Hur kan relationella och kunskapsrelaterade dimensioner förstås som sammanflätade i möten mellan barn och pedagoger i förskolan?

Resultaten av den första delstudien visar att när ett nytt barn anländer kan dialoger antingen (1) avbrytas, (2) avbrytas och återupptas med en ny deltagare, (3) avbrytas och återupptas utan en ny deltagare eller (4) fortsätta utan en ny deltagare. Förskollärarens agerande i dessa situationer verkar ha störst effekt på resultatet.

Resultaten från den andra delstudien visar att de handlingar som skapar de bästa förutsättningarna för pedagogiska möten ofta är vardagliga och spontana. Handlingar kopplade till uppmärksamhet, tolerans, bekräftelse och utvidgning är väsentliga. Dessa handlingar sker ofta samtidigt och påverkas av barnens handlingar.

Sett i sitt sammanhang ger dessa resultat möjligheter att uttrycka och betona hur små, vardagliga handlingar från förskollärarens sida kan anses vara avgörande för att pedagogiska möten, som skapar relationer och kunskap, kan äga rum i förskolan.

Båda delstudierna bygger på deltagande observation och videodokumentation från en svensk förskola med 52 barn mellan ett och sex år och tio kvinnliga förskollärare. Forskaren observerade bland annat måltider, fri lek inomhus och delvis pedagogstyrda aktiviteter utomhus.

Fredriksson, M. (2019). “Med blicken på möten: Martin Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik”. Akademisk avhandling. Högskolan Dalarna.