Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla. Att analysera officiella styrinstrument utifrån diskursteoretisk ram

Studien identifierar och analyserar hur specialpedagogik konstitueras i den svenska läroplanen för förskolan under perioden 1998–2018, med särskilt fokus på 2018 års översyn. Undersökningen utgår från två frågeställningar: 1) Hur framträder specialpedagogik i förskolans styrdokument identifierat med en diskursteoretisk analysstrategi? 2) Hur kan specialpedagogik i förskolans styrdokument analyseras och förstås utifrån denna diskursteoretiska analysstrategi, med särskilt fokus på revideringen från 2018?

Analysen visar att det i styrdokumenten finns en dominerande diskurs om en förskola för alla barn. Forskaren menar att denna inkluderande och barncentrerade diskurs är så fast etablerad att den ses som naturlig och normal och att den skapar otydliga gränser mellan generell pedagogik och specialpedagogik. Det som tidigare var kännetecknande för specialpedagogiken är idag kopplat närmare den generella pedagogiken på grund av den inkluderande diskursen om en förskola för alla barn. Därför har specialpedagogiken i den svenska reviderade läroplanen från 2018 fått mindre plats och begränsats till mer ledarskap, mer stimulans och mer stöd. Konsekvensen blir att många svenska förskolor saknar arbetssätt och rutiner för att arbeta med barn med särskilda behov. På många förskolor är det oklart hur särskilt stöd skiljer sig från det generella stöd som förskolan arbetar med för alla barn i gruppen.

Forskaren analyserar centrala styrdokument för svenska förskolor med fokus på vad det står om temat specialpedagogik. Hon använder sig av ett diskursanalytiskt förhållningssätt där hon studerar hur språket i de offentliga dokumenten kan skapa, upprätthålla eller ändra konstitutionen för specialpedagogik i förskolan.

Palla, L. (2018). "Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla. Att analysera officiella styrinstrument utifrån diskursteoretisk ram". Studier i Pædagogisk Filosofi, 7(2):36-57.