Klassmärkt barndom – En etnografisk studie om social ojämlikhet i förskoleklassen

Syftet med studien är att undersöka hur sociala ojämlikheter konstrueras i samspelet mellan barn och i samspelet mellan barn och förskollärare i en förskoleklass. Följande frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt skapas sociala ojämlikheter i förskoleklassens olika aktiviteter? (2) På vilket sätt uppstår sociala ojämlikheter i barns interaktion med varandra?

Resultaten från studien är indelade i tre huvudteman: (1) fruktstunder, utflykter och rutiner som hör till dessa aktiviteter, (2) berättarstund, (3) samtal med förskolläraren.

Vid fruktstunder framträder flera aspekter av en klasspräglad barndom. Barnen hade tagit med sig frukt som samlades in och delades ut till hela gruppen. Vilken typ av frukt, hur färsk den är och hur den förvarades var ett synliggörande av barnen och deras familjs ekonomiska situation. Frukten blev också ett samtalsämne mellan barnen, vilket fortsatt gav frukten symbolisk innebörd. Författarna anser att kritiska frågor måste ställas om vårdnadshavare upplever kostnaderna för frukten som betydande eller obetydliga samt om fruktstunder och matsäck under utflykter är frivilligt, i enlighet med svensk skollag.

Under berättarstunden vid morgonsamlingen visade barnen upp ett föremål de tagit med sig eller berättade om en aktivitet de gör på fritiden. Vilken typ av föremål eller aktivitet barnen berättade om kan kopplas till barnens och deras familjers ekonomiska förutsättningar. För de barn som inte hade möjlighet att ta med något eller som hade med föremål som inte gavs något symboliskt värde av de andra barnen kan situationen för det enskilda barnet leda till känslor av utanförskap och förstärkning av stigmatisering.

Analyser av samtal med förskolläraren visade att sociala ojämlikheter var en icke-fråga i förskoleklassen. Barnen beskrevs som socialt homogena och det fanns en uppfattning om att alla barn behandlades lika. Författarna tror att denna uppfattning kan riskera att osynliggöra de barn som faktiskt behöver stöd.

Denna studie bygger på data från en etnografisk fallstudie genomförd i en förskoleklass under en period om sex veckor med totalt 9 besök av forskaren. Förskolan ligger i ett landsbygdsområde i södra Sverige där genomsnittsinkomsten ligger under det nationella genomsnittet och under en femtedel av befolkningen har högre utbildning. Förskoleklassen består av 19 barn, 10 flickor och 9 pojkar.

Urvalet för studien styrdes delvis av en önskan att bredda perspektivet på barns livsvillkor i relation till geografisk bostadsort. Valet av denna förskoleklass är därmed ett strategiskt urval baserat på gällande demografiska förutsättningar.

Datamaterialet består av observationer, informella samtal, en längre intervju och uppföljande frågor via e-post. Observationer och samtal dokumenterades med hjälp av fältanteckningar, medan ljudinspelning och transkription användes vid intervjun.

Alm, L. & Odenbring, Y. (2019). «Klassmärkt barndom – En etnografisk studie om social ojämlikhet i fåorskoleklassen». Barn, 37(1):47-62.