Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur undervisning (målstyrda processer under ledning av en förskollärare) i förskolan kan förstås. Med begreppen iscensättning samt målrelationella kontra målrationella inlärningsprocesser analyseras delar av ett undervisningsprojekt i en förskola som fokuserar på barnens lek och utforskning.

Författarna hävdar att ett målrelationellt förhållningssätt till undervisning i förskolan ger bäst resultat vad avser att uppnå målen i den svenska läroplanen. Med en målrelationell undervisningsmetod är det barnens frågor, intressen, önskemål, nyfikenhet och kreativitet som är utgångspunkten för lärandeprocesserna. Det innebär att barn, pedagoger, miljö, material, begrepp och läroplanens mål samverkar och har en dynamisk relation till varandra. På så sätt tror författarna att det skapas en grund för livslång lust att lära sig och kreativt kunskapsbyggande hos barnen.

Datamaterialet består av dokumentation från ett projektarbete på en svensk förskola där pedagogerna under flera år arbetat med inspiration från den pedagogiska inriktningen Reggio Emilia. Denna pedagogik betonar att barn ”föds med 100 språk” och att barnen ska vara en aktiv del av lärandeprocesserna. Under ett halvår följde forskarna ett undervisningsprojekt med temat lek och lekvärldar på en småbarnsavdelning. De analyserade personalens pedagogiska dokumentation av projektet, som bestod av anteckningar, videoinspelningar och fotografier som samlats i ett digitalt dokument. Dessutom genomfördes tre samtalsliknande intervjuer med tre av förskollärarna i projektet.

Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K. & Ferholt, B. (2018). “Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan». Barn, 36(3-4):109-126.