Från komplexa frågor till konkret innehåll – hållbar utveckling ur ett förskoledidaktiskt perspektiv

Artikeln belyser tankesätt, attityder och didaktiska strategier kopplade till hållbar utveckling hos förskollärare som deltar i nätverket Förskoledidaktiska rum – ett nätverk för diskussion och reflektion kring naturvetenskap och hållbar utveckling, som har utvecklats vid Stockholms universitet i samarbete med förskolor i Stockholmsområdet.

Syftet med artikeln är att undersöka hur förskolepedagoger förhåller sig till frågor om miljö och hållbarhet, med särskilt fokus på de didaktiska utmaningar som kan uppstå i samband med undervisning om hållbar utveckling i förskolan. Ett annat syfte är att belysa hur ett nätverk som Förskoledidaktiska rum kan användas av deltagarna och vilken inverkan nätverket kan ha på deras yrkesutveckling, med tanke på arbetet med hållbar utveckling i förskolan.

Frågeställning:

• Vilka tankesätt, attityder och didaktiska strategier för arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan framträder i pedagogernas samtal och diskussioner i Förskoledidaktiska rum?
• Vilka funktioner fyller ett nätverk som Förskoledidaktiska rum i pedagogernas yrkesutveckling när det gäller deras arbete med hållbar utveckling i förskolan?

Resultaten visar att förskollärare arbetar medvetet och seriöst med hållbar utveckling i förskolan och att de använder flera olika didaktiska verktyg, ofta estetiska och kreativa, för att konkretisera abstrakta hållbarhetsfrågor. Förskollärarna uttrycker en stor tilltro till barnens förmåga att reflektera, vara kreativa och lösa problem. Idéer och tankar från Förskoledidaktiska rum omsattes i förskolans dagliga arbete och förskollärarna delade med sig av sina nya kunskaper och idéer med kollegor.

För att lyfta fram pedagogernas tankesätt och attityder till arbetet med hållbar utveckling i förskolan och om, och i så fall hur, deltagandet i Förskoledidaktiska rum påverkar detta arbete, har forskarna utgått från en deltagande aktionsforskningsdesign.

Det empiriska materialet genererades genom ljudinspelningar och fältanteckningar av gruppsamtal i fyra parallella grupper i samband med tre Förskoledidaktiska rum, som genomfördes hösten 2015 och våren 2016. Det var i stort sett samma deltagare vid de tre dokumenterade träffarna, men gruppsammansättningen varierade mellan gångerna. Grupperna uppmanades hela tiden att ”blanda sig” så mycket som möjligt, vilket ledde till att samtalsgrupperna bestod av 8–10 aktiva förskolepedagoger, personer från ledningen för olika förskolor och i vissa grupper studenter från förskollärarprogrammet. Dessutom deltog en forskare i varje grupp. Forskaren fungerade som samtalsledare, men förblev relativt passiv i denna roll och lät diskussionerna utvecklas efter deltagarnas önskemål och intressen. Varje gruppsamtal pågick i cirka 60 minuter, vilket resulterade i cirka tolv timmars inspelade samtal.

Svedäng, M., Halvars, B., Elfström, I., & Unga, J. (2018). “Från komplexa frågor till konkret innehåll – hållbar utveckling ur ett förskoledidaktiskt perspektiv”. Pedagogisk Forskning i Sverige, 23(3-4), 235–261.