Syfte
Studien undersöker hur utvecklingssamtal på en förskola genomförs med fokus på hur förskolläraren och vårdnadshavarna förhåller sig till två motstridiga diskurser om kvalitet i förskolan. Den ena diskursen lägger vikt vid mätning av barnets individuella utveckling och lärande, medan den andra diskursen fokuserar på kollektivt lärande genom barnens fria utforskande och samarbete.
Resultat
Analysen visar att förskollärarens redogörelse för kollektiva lärandeprocesser strider mot föräldrarnas krav på information om barnens individuella prestationer. Förskollärarna har som ambition att främja barngruppens gemensamma utveckling och lärande, men i mötet med vårdnadshavarna får de frågor om barnens individuella utveckling. Författaren menar att föräldrarnas krav aktualiserar en marknadslogik som påverkar hur förskollärarna presenterar förskolan. När föräldrarna uppträder som kunder i mötet med förskolan måste den pedagogiska argumentationen i vissa fall ge vika för det faktum att förskolan måste hävda sig på en marknad.
Design
Det empiriska materialet består av observationer av planeringssamtal mellan förskolechef och förskollärare före utvecklingssamtalen, observationer från 2 utvecklingssamtal med förskollärare och föräldrar till 2 femåriga förskolebarn samt intervjuer med de två förskollärarna. Analysen fokuserar på hur barnens utveckling och lärande bedöms och beskrivs i relation till föräldrarna.
Referenser
Lindqvist, B. (2019). ”Förskolans utvecklingssamtal: Om motstridiga logiker i ett institutionaliserat möte”. Kulturella perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift, 28(3-4):35–44.
Uppdragsgivare
Östersjöstiftelsen, Sverige