Föränderlig Tillblivelse – Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Syftet med avhandlingen är att undersöka idén om det posthumana barnet i en svensk och internationell förskolekontext. Studien undersöker hur posthumanistiska koncept och idéer tolkas och används i politiska dokument om förskolan. Forskaren frågar hur bilden av förskolebarnet skapas i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, utbildningspolitik och pedagogisk praktik.

Undersökningen utgår från tre frågeställningar:

1. Genom vilka konstellationer av problemformuleringar, praktiker och kunskaper blir idén om det posthumana barnet till?
2. Vilka friktioner och överlappningar mellan det posthumana barnet och andra figurationer av barnet blir synliga i forskning, politik och praktik?
3. Vilka idéer om samhälle och framtid finns inbyggda i figurationen av det posthumana barnet?

Forskaren beskriver den posthumana bilden av barnet som flexibelt i sitt förhållande till en värld där både människor och miljö är ömsesidigt beroende av varandra. Syftet är att det posthumana barnet ska anpassas bättre efter en värld som kännetecknas av rörelse, heterogenitet, snabb social förändring och teknisk utveckling. I internationell, posthumanism-inspirerad skolforskning blir det posthumana barnet lösningen för en värld som befinner sig i social och ekologisk kris. Med rätt utbildning ska barnet frigöras från samtida, dominerande och traditionella tankesätt för att kunna ompröva sin roll i världen och därmed förändra framtiden. Barnet blir lösningen och utbildning medlet för att förändra samhället. 

Det empiriska materialet har hämtats från forskarens doktorsavhandling, där hon följde en grupp förskollärare och deras arbete med pedagogisk dokumentation under ett års tid. Forskaren deltog i personalens reflektionsmöten, där de gick igenom och analyserade dokumentation från lärandeprojekt med barnen.   

Lindgren, T. (2018). ”Föränderlig Tillblivelse – Figurationen av det posthumana förskolebarnet”. Akademisk avhandling. Universitetet i Malmö.