Syfte
Studien belyser vilka föreställningar om ”det kompetenta barnet” som finns bland svenska förskollärare, som det kommer till uttryck i pedagogisk dokumentation. Frågeställning: Vilka gemensamma föreställningar om kompetenta barn kommer till uttryck i förskolans pedagogiska dokumentation?
Resultat
Analysen visar att förskollärarnas föreställningar om kompetenta barn kan kategoriseras som essentiella, relationella och ideologiska, och att alla kan existera tillsammans i ett och samma arbetslag. Även om man skulle kunna tro att krav och riktlinjer för kvalitetsarbete, som ofta innehåller inslag av resultat- och effektivitetstänkande, skulle påverka pedagogernas uppfattning om vad kompetenta barn ska vara, visar det sig att det förhåller sig tvärtom. Förskollärarnas tankar om barn och kompetens bygger mer på romantiska föreställningar, underbyggda av en mosaik av teoretiska och ideologiska förhållningssätt till barn och barns lärande. Forskaren menar att denna pluralism inte nödvändigtvis är problematisk och att den genom dokumentation av pedagogisk praxis kan ge förskollärarna möjlighet att dekonstruera sin egen syn på barn och kompetens, lära av det och rekonstruera sin egen praxis.
Design
Datamaterialet bygger på dokumentation av lärandesamtal och fokusgruppssamtal från ett projekt där förskollärare från 18 svenska förskoleavdelningar tagit fram en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation. Det empiriska materialet i denna studie analyserar skriftlig dokumentation från 72 av samtalen i projektet, med fokus på vad pedagogerna lägger in i begreppet ”kompetenta barn”.
Referenser
Olsson, Å. (2019). «Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation”. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 18(1):1-12.