Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation

Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om pedagogisk dokumentation med fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiskt perspektiv där barn ska vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Huvudfokus är pedagogisk dokumentation ur föräldrars och barns perspektiv. Pedagogisk dokumentation syftar till att belysa vad barnet gör samt ge föräldrar och barn möjlighet att ha verkligt inflytande genom att synliggöra det som händer i den pedagogiska verksamheten (förskolan). Frågeställningar: 1) Hur minns barn sin tid i förskolan? 2) Vilka minnen framkommer i barnens samtal om dokumentationsarbetet? 3) Vad framkommer i vårdnadshavarnas samtal om dokumentationsprocessen?

Resultaten visar att pedagogisk dokumentationspraxis bidrog till en praxisgemenskap i förskolan, vilket i sin tur möjliggjorde demokratisk undervisning.

De barn som deltog i studien mindes att det var ”normalt” att bli dokumenterad, men att det var roligare när de själva fick vara med och dokumentera. Forskarna tolkar detta som att barnen sällan fick delta i dokumentationsprocessen och att de därför kommer ihåg när de var delaktiga. Barnen mindes sin tid i förskolan som meningsfull, där de upplevde en form av delaktighet i verksamheten. Dessutom beskrivs en form av intellektuell frihet genom att minns upplevelser där de själva fick vara med och göra val eller att deras hypoteser togs på allvar och testades.

Dokumentationspraxis uppfattades som meningsfull och bidrog till kommunikation. Vidare minns föräldrarna att dokumentationsarbetet bidrog till att ge en god inblick i vad som hände i förskolan.

En kvalitativ metod i form av fokussamtal har använts i studien. Analysen bygger på fokusgruppsdata från barns och föräldrars samtal om minnen från när barnet gick i förskolan baserat på dokumentationsmaterial från olika projekt i förskolan. Barnen som deltog i studien var mellan 7 och 9 år när studien genomfördes. Urvalet av barn gjordes utifrån tre aspekter: 1) Om barnet ofta förekom i det dokumentationsmaterial som skulle ligga till grund för studien, 2) barnet och föräldrarna kunde kritiskt reflektera över dokumentationspraxis i förskolan, eftersom barnen inte längre gick på denna förskola, och 3) barnen som deltog i studien måste ha deltagit i ett eller två år långa dokumentationsprojekt under förskoletiden när barnet var 4 eller 5 år gammalt.

Alnervik, K., Öhmann, C., Lidén, E. & Nilsson, M. (2018). «Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation». Journal for Nordic Early Childhood Education Research, 17(8):1-12.