Att undervisa de yngsta barnen i förskolan

Den här studien syftar till att fördjupa förståelsen av undervisningen i förskolan. Trots att förskolan i svensk lagstiftning definieras som en egen skolform där undervisning ingår som en meningsskapande aktivitet har undervisning traditionellt förknippats med skolplikt och formell utbildning. Därför vill författaren bidra till att utveckla förståelsen av vad undervisning innebär i en förskolekontext.

De viktigaste resultaten indikerar att undervisning i förskolan kan se ut på olika sätt, vilket kan medföra både möjligheter och begränsningar för barnens inlärning. När förskolläraren och barnen tillsammans skapar förståelse och sätter upp gemensamma mål uppstår nya möjligheter att förändra beteenden och därmed lära sig något nytt. Resultaten bekräftar tidigare studier som understryker vikten av lyhörd och dialogisk kommunikation samt beaktandet av barnens perspektiv och tidigare erfarenheter. Därutöver pekar studien på gemensamma vanor hos förskollärarna som en viktig dimension som påverkar undervisningen och arbetet med läroplanen vid utomhusaktiviteter.  

Studien fokuserar på en grupp förskolebarn i åldern 1–3 år och har genomförts med observationsmetoder och en fallstudiedesign. I enlighet med John Deweys pragmatism har huvudfokus legat på förskollärarens agerande och hur detta agerande bidrar till att skapa olika inlärningsmöjligheter

Catucci, E. (2018). "Att undervisa de yngsta barnen i förskolan". Akademisk avhandling. Mälardalen University.