Att lära matematik med estetiska lärprocesser

Syftet med studien var att undersöka hur lärande i matematik kunde främjas genom estetiskt inspirerat arbete, samt om resultaten blir olika för barn som är motoriskt starka och barn som är motoriskt svaga. Syftet var också att undersöka vilka aktiviteter och lekar som var bäst lämpade för att träna barns förmågor inom specifika matematikområden. Studien omfattade två grupper med sexåringar där en grupp fick ett estetiskt undervisningsupplägg (EL), medan den andra gruppen arbetade med numeriska lekar (NL).

Huvudsakliga frågeställningar:

1. Vilka skillnader i matematikresultat ger EL och NL?
2. Vilka samband finns det mellan hur ofta en matematisk övning genomförs och barnens resultat i matematik?
3. Vilka relationer finns mellan barns motoriska färdigheter och deras resultat i matematik?
4. Vilka aktiviteter är bäst lämpade för att öva olika matematiska färdigheter som testas i skolan?

Resultaten indikerade att estetiska inlärningsprocesser tycktes underlätta och förbättra inlärningen av grundläggande numeriska färdigheter och färdigheter i räkning, jämfört med numerisk inlärning. Dessutom drogs slutsatsen att alla matematiska förmågor tränades vid flera tillfällen och att det fanns ett samband mellan de aktiviteter som inträffade ofta och resultaten på matematikprovet. Resultaten visade också att både elever utan motoriska svårigheter och de med stora motoriska svårigheter utvecklades bättre om de fick arbeta med estetiska inlärningsprocesser jämfört med de som arbetade numeriskt. Slutligen presenteras en översikt över de övningar och aktiviteter som valts, samt en sammanfattning av erfarenheterna från de sex interventionsprocesserna.

Studien bestod av tre delar: ett motoriktest, ett matematiktest och en pilotstudie med intervention. Forskarna valde en kvasiexperimentell design där de använde en intervention för att jämföra de två grupperna (EL och NL). Studien hade två datainsamlingsmetoder: observation av barns motoriska färdigheter och matematiktester före och efter intervention. Interventionen för EL-gruppen (experimentell grupp) var 1x6 specialanpassade undervisningstillfällen, medan NL-gruppen (kontrollgrupp) följde den vanliga förskoleundervisningen.

Bohm, A. E., Jeppsson, C. & Samuelsson, J. (2018). «Att lära matematik med estetiska lärprocesser». Skrifter från Forum för ämnesdidaktik Linköpings universitet, (9):1-115.