Identifying and characterizing risky play in the age one-to-three years

Den här studien undersöker förekomsten av och egenskaper hos riskfylld lek bland barn i åldern 1–3 år. Studien undersöker om den existerande definitionen av riskfylld lek gäller för åldersgruppen eller om alternativa definitioner eller anpassningar är nödvändiga. Riskfylld lek kan generellt definieras som nervpirrande och spännande former av fysisk lek som involverar osäkerhet och en risk att komma till skada.

Författarna drar slutsatsen att den existerande definitionen av och kännetecknet för riskfylld lek också gäller för barn i 2–3-årsåldern. Däremot föreslår studien flera avvikelser från den existerande förståelse av riskfylld lek för ettåringar. Detta ska enligt författarna ses i förhållande till ettåringarnas motoriska utveckling och särskilt deras förmåga att gå. Analysen visar att ettåringar delar i färre riskfyllda aktiviteter än de lite äldre barnen, och när de leker visar de heller inte samma tydliga kroppsspråk eller ansiktsuttryck som de lite äldre barnen. Enligt författarna uttrycker ettåringarna alltså färre känslor, särskilt när de leker ensamma. Författarna finner att ettåringarnas riskfyllda lek typiskt är engångssituationer med kort varaktighet, vilket också avviker från de lite äldre barnens riskfyllda lek. När ettåringar deltar i riskfyllda aktiviteter handlar det huvudsakligen om att leka med farliga föremål, där begreppet farlig måste förstås som subjektivt, dvs. utifrån hur ettåringar uppfattar risk i olika situationer. De helt små barnens riskfyllda lek innehåller alltså utforskning och testning av barnens omgivning och deras kroppar i förhållande till omgivningen.

I ett försök att utveckla den existerande förståelsen av riskfylld lek föreslår författarna att tillföra kategorin ”att leka med kraft”, som inkluderar små barns lek med att till exempel kasta ner några madrasser och att köra sin cykel in i ett staket, samt kategorin ”risk genom observation”, som involverar små barns observationer av äldre barns riskfyllda lek. Den sistnämnda kategorin tolkar författarna som en förfas i de helt små barnens risktagande, som inrymmer potentiella läraspekter.

Datainsamlingen bygger på observationer (inklusive videoinspelningar och fältanteckningar) samt kartläggning av förekomsten av riskfylld lek bland barn i åldern 1–3 år på fem olika förskolor. Totalt deltog 26 ettåringar, 20 tvååringar och 7 treåringar under totalt 10–12 dagar. Gruppen med ettåringar blev observerad i ytterligare 3–4 dagar. Barnen observerades i alla aktiviteter och övergångar mellan aktiviteter, där det största uppgiften var att avgöra om ett beteende kunde karaktäriseras som farlig lek. Därför blev varje situation som uppfattades som potentiellt farlig, antingen av barnen eller personalen eller observatören, kartlagd och beskriven med fokus på både personalens och barnens handlingar, ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst/ljud och verbala uttryck.

Dessutom samlade författaren in följande information för varje förekomst av riskfylld lek: vem (med koder för individer, kön och ålder), vad (med beskrivningar av aktiviteten), personalens reaktioner/inblandning (med beskrivningar av interaktion), plats (med koder för inomhus/utomhus), socialitet (med koder för ensam/tillsammans) och varaktighet (med koder för lång/kort). För att avgöra om barnens lek kan karaktäriseras som riskfylld skiljer analysen på miljömässiga och individuella egenskaper. De miljömässiga egenskaperna definieras utifrån objektiv risk, som involverar fördefinierad, observerbar eller mätbar risk (till exempel höjd, fart, osäkert underlag), medan de individuella egenskaperna definieras utifrån subjektiv risk som innebär hur barnet uppfattar risken i olika situationer (till exempel via kroppsspråk, ansiktsuttryck, ljud eller ord).

Kleppe, R., Melhuish, E., & Sandseter, E. B. H. (2017). Identifying and characterizing risky play in the age one-to-three years. European Early Childhood Education Research Journal, 25(3), 370-385.