Day care as an integrational arena and inclusive environment: Newcomer Migrant Girls’ Sociocultural Transitions and Negotiations of Identity, Home and Belonging

Avhandlingen svarar på frågan: Vad underlättar nyanlända barns integration och inkludering i det sociala vardagslivet på förskolan? De kompletterande forskningsfrågorna i avhandlingens fyra artiklar är:

• Hur relaterar nyanlända barns möjligheter till omsorg genom att definiera sina egna behov till förskollärarnas attityder till barnens behov?
• Hur kan nyanlända barns förhandlingar om inkludering och social positionering förstås som multimodala strategier för att få tillgång till de gruppaktiviteter som pågår bland jämnåriga barn? Med begreppet ”modalitet” menar författaren till exempel gester och blickar, men också föremål som barnen använder för att kommunicera med varandra.
• Hur kan rollekar förstås som representationer för nyanlända barns sociala anknytning och trivsel på förskolan?
• Vilka sociala och strukturella förhållanden bidrar till nyanlända barns exkludering från vardagliga barnstyrda aktiviteter på förskolan?

Avhandlingens fyra artiklar fokuserar på hur flickornas möjligheter att bli inkluderade i förskolans sociala liv beror på både deras egen förmåga att förhandla identitet och tillhörighet, och de möjligheter de får av andra barn och av förskollärarna.

Den första artikeln baserar sig på kvalitativa intervjuer med två förskollärare och pekar enligt författaren på att förskollärarnas förståelse av de två nyanlända flickornas behov präglas av kulturbundna uppfattningar om vad som är normal eller passande utveckling bland barn, och vad som krävs för att vara skolmogen. Sådana uppfattningar kan enligt författaren påverka hur pedagogerna arbetar med barnen, och vilka möjligheter barnen har att delta i beslut om sina egna behov.

I den andra artikeln visar författaren utifrån fyra berättelser att mulitmodala förhandlingar kan utvecklas i alla delar av barnens vardagsliv på förskolan. Artikeln pekar på att de två nyanlända flickornas förhandlingar om social position är direkt inriktade på de barn som har hög status i barngruppen samt att dessa förhandlingar förverkligas genom multimodala kommunikationsformer. Det framgår att social statur bestäms av barnens förmåga att upprätthålla och skydda gruppens intressen och värden. Dessutom kan barnets personliga kvaliteter och förmågor som förmåga att skriva, användas till att förhandla med och påvisa barnets värde för gruppen.

Den tredje artikeln baseras på observationer av den ena av de två nyanlända flickornas rollek. Forskaren beskriver hur flickan befinner sig i ett gränsland mellan positioner i sin nya förskolemiljö, som ett resultat av hennes förlust av sociala och kulturella referenspunkter och tillhörighet. Flickans dagliga förhandlingar och försök att återskapa sin sociala tillhörighet används här för att demonstrera hur nyanlända barns rollekar reflekterar deras upplevelse av att höra till.

Med utgångspunkt i en videoobservation analyserar författaren i den sista artikeln de interaktioner som pågår när en grupp flickor på förskolan exkluderar en nyanländ flicka från att delta i en social aktivitet. Forskaren använder analysen till att visa att barngrupper i förskolan karaktäriseras av kamp om makt och sociala positioner. Forskaren bedömer att resultaten nyanserar den generella uppfattningen om förskolor som positiva för nyanlända barn, genom att den avslöjar att de här barnens upplevelser med relationella konflikter och aggression riskerar att gå obemärkta förbi när de pågår i skenbart harmlösa barnstyrda vardagsaktiviteter.

Under ett nio månader långt fältarbete har författaren fokus på två 4-åriga nyanlända flickors upplevelser av att flytta från en introduktionsgrupp på förskolan till en vanlig förskolegrupp med jämnåriga barn. Fältarbetet genomförs på en norsk förskola, där det finns två vanliga förskolegrupper och två särskilda introduktionsgrupper för nyanlända barn. Studiens empiriska material samlas in genom deltagarobservation, fältanteckningar och olika deltagarbaserade metoder, som fotografier tagna av barnen, rundturer på förskolan och konstnärliga aktiviteter. Forskaren gör också semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och informella samtal med barn, personal och föräldrar.

Kalkman, K. (2017). Day care as an integrational arena and inclusive environment: Newcomer Migrant Girls’ Sociocultural Transitions and Negotiations of Identity, Home and Belonging. Doctoral theses at NTNU, 2017:67. Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Faculty of Social and Educational Sciences, Department of Social Work.