Syfte
Studien identifierar de arbetsformer, insatser och processer som pågår i sju svenska kommuner i den inledande delen av arbetet med att få fler manliga anställda i förskolan.
Resultat
Analysen visar att organisation spelar en central roll för hur arbetet i kommunerna bedrivs. I de kommuner där det pågår ett aktivt arbete för att få fler manliga anställda på förskolorna finns det tydligt definierade arbetsgrupper som har uppfattning om sitt uppdrag, dvs. vad de kan göra och inte kan göra samt vilka kanaler de kan använda. Sådana arbetsgrupper kan bestå av representanter från HR och förskolan eller av personer med kompetenser inom jämställdhet. Ibland deltar en chef från förvaltningen, eller så har en chef varit med om att skapa gruppen.
Gruppsammansättningen avspeglar enligt författaren att kommunerna inte bara ser temat om manliga anställda på förskolan som en jämställdhetsfråga, utan också som ett ämne relaterat till rekrytering (HR) och aspekter på förskolekvalitet. Frågan om manliga anställda kan alltså sägas vila på tre ben: jämställdhet, rekrytering/HR och kvalitet i förskolan. Men analysen pekar på att jämställdhetsmålet är det mest centrala av de tre aspekterna i den inledande fasen av kommunernas arbete.
Analysen pekar också på att målformuleringar är viktiga i förändringsarbetet. Det är arbetsgrupperna som driver arbetet i kommunerna och utarbetar planer för de mål som sätts upp. Målen kan antingen vara formulerade av arbetsgrupperna själva, eller så är de formulerade av andra kommunala instanser men möjliga att uppnå enligt arbetsgrupperna.
Utvecklingsklimatet i kommunen är också i fokus, och utifrån intervjuerna verkar det enligt författaren som att det har betydelse hur man i kommunen generellt betraktar arbetet med jämställdhet. Slutligen framgår att flera delar kan verka styrande på arbetet med att öka andelen manliga anställda i förskolan, bland annat omorganiseringar och ledningsförändringar.
Sammanfattningsvis visar analysen att arbetet med att få fler manliga anställda i förskolan bedrivs på många olika sätt i kommunerna, men att ha organisation och mål för arbetet är de mest avgörande faktorerna, oavsett kommunstorlek.
Design
Studien undersöker sju kommuner som alla deltar i ett nätverk inriktat mot att öka antalet manliga anställda på förskolan. Författarna använder en design för uppföljande forskning som har formen av interaktiv forskning/aktionsforskning. Den uppföljande forskningen i den här studien bygger på nätverksmöten, intervjuer och besök hos kommunerna. Nätverksmötena är interaktiva och innehållet bestäms utifrån deltagarnas önskningar och behov. Samtalen från nätverksmötena är dokumenterade och en del av det överordnade empiriska materialet som samlas in. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner om arbetet med att öka andelen manliga anställda, till exempel förskollärare, förskolechefer och förvaltningschefer. Intervjuerna är semistrukturerade och kvalitativa och har genomförts individuellt och i grupp.
Analysen fokuserar på begrepp som kunskapssyn, ledningsstöd, målformulering, organisation och utvecklingsklimat. I analysen undersöker författaren om dessa begrepp utvecklar sig enhetligt eller olika i kommunerna samt hur de kommer till uttryck i intervjuerna.
Referenser
Heikkilä, M. (2017). Organisationsmodell för teamlärande – Tema: Fler män i förskolan. Utbildning och lärande, 11(1), 64-81.