Special education needs activities for children with language difficulties: A comparative study in Belarusian and Norwegian preschools

Studien undersöker hur aktiviteter för barn med särskilda behov (här språksvårigheter) utvecklar sig inom tillgängliga fysiska ramar i Vitryssland och Norge.

Författarna använder fyra huvudkategorier för att beskriva skillnaderna mellan de två ländernas organisering och skydd av särskilt inrättade aktiviteter för barn med språksvårigheter:

1. Kontrollerat/flexibelt
   De observerade aktiviteterna för barn med språksvårigheter i Vitryssland följer en stramt kontrollerad plan och äger rum inom fysiska ramar som är särskilt inrättade och dekorerade efter sitt syfte. I Norge är aktiviteterna i stället mer löst strukturerade och flexibla, både när det gäller rummens dekoration och inredning, användningen av material och aktiviteternas förlopp.
   
   
2. Förhandsdefinierad/diffus
   I Vitryssland var aktiviteterna förhandsdefinierade och innehållet var avsiktligt utvalt. I Norge var aktiviteterna i stället mer diffusa, det vill säga att de vid några tillfällen var förhandsdefinierade medan de andra gånger följde ett synbart mer tillfälligt koncept. Författarna finner att innehållet i aktiviteterna i Norge spontant växte fram genom den kommunikation som uppstod i samband med barnens lek.
   
   
3. Syftesstyrt/tillfälligt
   I Vitryssland utgjorde de observerade språkaktiviteterna en kedja som ledde till specifika förväntade mål, medan de i Norge pågick mer oregelbundet och oförutsett utan att följa en fast väg mot ett bestämt mål.
   
   
4. Upprepande/avbruten 
   I Vitryssland var det fokus på repetition, med tid avsatt till att samla, utvärdera och reflektera över inhämtade kunskaper, medan det i Norge inte pågick någon gemensam uppsamling eller reflektion över de genomförda övningarna och aktiviteterna.

Författarna drar slutsatsen att de observerade förskolorna i de två länderna representerar mycket olika orienteringar när det gäller aktiviteter för barn med språksvårigheter.

Författarna använder sig av en kvalitativ komparativ fallstudiedesign, där förhållandena i de två länderna jämförs med hjälp av videoobservationer av aktiviteter för barn med språksvårigheter. Sammanlagt observeras 10 anställda vid fem olika offentliga förskolor i varje land. Informanterna arbetar med barn i 5-årsåldern och ansvarar för att planera och genomföra aktiviteter för barn med språksvårigheter. Analysen är inriktad mot olika aspekter av de observerade aktiviteterna och fysiska ramar, däribland inredningen av den fysiska omgivningen (rum, möbler, material och dekoration) och organiseringen av aktiviteter. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och författarna använder Mullers och Bernsteins begrepp om kunskapsutveckling.

Hanssen, N. B., & Hansén, S. (2017). Special education needs activities for children with language difficulties: A comparative study in Belarusian and Norwegian preschools. Education Inquiry. DOI: 10.1080/20004508.2017.1380486.

Hannås & Hanssen (2016). Special needs education in light of the inclusion principle: an exploratory study of special needs education practice in Belarusian and Norwegian preschools. European Journal of Special Needs Education, 31, 1-524.