Learning about concepts through everyday language interactions in preschools

Studien undersöker hur förskollärare i kraft av vardagsaktiviteter och samtal med barn kan stödja barns förståelse för och erfarenheter av abstrakta vetenskapliga begrepp.

Studien visar att barn i åldern 3–6 år klarar av att delta i spontana samtal om abstrakta fenomen och koppla ihop dem med egna vardagserfarenheter. Detta framgår till exempel av ett samtal om begreppet vinter som ett barn själv har tagit initiativ till. Analysen visar att barnet talar om vinter som en årstid, eftersom han betonar att vinter skiljer sig från höst. Enligt författaren är barnets förståelse av vinter antagligen relaterat till en abstrakt och vetenskaplig förståelse av vinter (det vill säga massor av snö, men inga blad på träden). När barnet kategoriserar sina vardagserfarenheter genom att definiera tecken på höst och vinter, kommunicerar han enligt författaren att han har kunskaper om vinter som ett abstrakt begrepp som refererar till begreppet årstid – ett ännu mer abstrakt begrepp.

Forskaren finner att pedagogerna interagerar med barnen om ämnen som intresserar barnen och ämnen som barnen själva tar initiativ till att prata om. Det är ämnen som till exempel årstider, sjukdomar, mod och ouppfostrat beteende. Generellt har förskollärarna ett varmt och uppskattande bemötande av barnen. De kommunicerar både kroppsligt och verbalt genom att de lyssnar till barnen och är intresserade av det barnen berättar, och att de försöker att förlänga samtal om ämnen som barnen är intresserade av. Konkret försöker förskollärarna att få barnen att formulera sina tankar och erfarenheter om abstrakta vetenskapliga begrepp genom att ställa öppna frågor till barnen och genom att ge barnen tillräckligt med tid att tänka över frågorna.

Men analysen visar att förskollärarna inte verkar skapa rum för någon vidare utveckling av de abstrakta begrepp som samtalen handlar om. Enligt författaren hade förskollärarna kunnat öka barnens förståelse för de abstrakta begreppen genom att till exempel framföra några av sina egna synpunkter eller genom att introducera några mer välkända vardagsbegrepp som hänger samman med de mer abstrakta begreppen. Att pedagogerna inte i tillräckligt stor omfattning talar med barnen om de många delar som kunde ha hjälpt barnen att bygga upp sin förståelse för de abstrakta begreppen kan enligt författaren förklaras med att den socialpedagogiska traditionen dominerar pedagogiken på den undersökta förskolan. I den socialpedagogiska traditionen är det mindre fokus på barns kognition och begreppskunskap och mer fokus på barns sociala kompetens. Enligt författaren kan detta fokus också medverka till att pedagogerna har riktat mindre uppmärksamhet mot språkliga interaktioner med barnen.

Datamaterialet består av 12,5 timmar videoobservationer av två förskollärares språkliga aktiviteter med barn i olika vardagsaktiviteter. Observationerna genomfördes på en förskolas två avdelningar med barn i åldern 3–6 år och sträcker sig över fyra månader (totalt 12 dagars observation). Videoinspelningarna är sedan transkriberade och bildar bakgrund till en djupare interaktionsanalys, där författaren har valt ut tre spontana samtal som alla handlar om ords betydelse.

Gjems, L. (2017). Learning about concepts through everyday language interactions in preschools. Psychology in Russia: State of the Art, 10(4), 33-44.