Preschool Children's Collaborative Science Learning Scaffolded by Tablets

Studien undersöker hur tekniker som surfplattor kan användas på förskolan för att stödja barnets kollaborativa undersökande lärande om naturvetenskapliga fenomen. Författarna ser närmare på barns verbala kommunikation under olika vuxenstyrda aktiviteter om överordnade faser av vattnets kretslopp, dvs. smälta/frysa och avdunsta/kondensera. Författarna undersöker hur barn kommunicerar under arbetet med vattnets faser och hur barnens kommunikation påverkas av olika lärandekontexter och användningen av surfplattor.

Författarna drar slutsatsen att produktion av video med långsam animation (slow animation) och tidsförkortad video (timelapse photography) är effektiva digitala verktyg för att stärka barns kollaborativa lärande om naturvetenskapliga fenomen. Analysen visar att barnens arbete med dessa tekniker uppmuntrar dem att ta aktiv del i gemensamma diskussioner och reflektioner om naturvetenskapliga fenomen och hypoteser. Enligt författarna stödjer tidsförkortad video barnen i att uppfatta olika kännetecken i naturvetenskapliga fenomen, medan video med långsam animation tvingar barnen att reflektera över olika förklaringsmodeller till ett naturfenomen och hur man själv kan skildra dem i en video. Resultatet pekar på att dessa två tekniker verkar främja mer avancerade reflektioner bland barnen, där barnen aktivt undersöker de valda naturfenomenen samtidigt som de har fokus på kreativ problemlösning. Därför drar författarna slutsatsen att gruppdiskussioner följda av experiment, stimulerad hågkomst-diskussioner med hjälp av tidsförkortad video och barnens egna produktioner av video med långsam animation är en givande process när man arbetar med naturfenomen och barn på förskolan.

Data samlades in på en förskola där totalt nio barn i åldern 3–6 år och en förskollärare deltog. Undersökningen bygger på videoobservationer av totalt åtta olika aktiviteter om vattnets faser, som sattes igång utifrån fyra olika lärandekontexter: gruppdiskussion, stimulerad hågkomst-diskussion (stimulated recall), produktion av en video med långsam animation (slow animation) och videoexperiment med eller utan tidsförkortning (timelapse photography). Aktivitererna genomfördes som ett kollaborativt grupparbete och tog sin utgångspunkt i barnens egna erfarenheter.

En aktivitet varade oftast under 0,5–1 timme och startade med en gemensam diskussion bland barnen och förskollärarna. Sedan följde en vuxenstyrd demonstration eller ett experiment, där barnen i mer eller mindre hög grad deltog aktivt. Det kunde till exempel hända att barnen själva frös vatten eller tinade is, eller att pedagogen demonstrerade avdunstning genom att koka vatten på spisen med barnen stående omkring sig. En annan typisk aktivitet startade med en stimulerad hågkomst-diskussion, där barnen såg en tidsförkortad video eller en video med långsam animation om avdunstning. Videorna hade barnen gjort med hjälp av en surfplatta i samarbete med pedagogen. Sedan följde ännu ett typiskt experiment, där barnen använde modellera eller lego för att skapa den avdunstningssituation som de nyss hade sett i den tidsförkortade videon. Utifrån en fenomenologisk och designbaserad forskningsstrategi har analysen fokus på barnens lärprocesser, dvs. deras tankar, argumentation och resonemang.

Fridberg, M., Thulin, S., & Redfors, A. (2017). Preschool Children's Collaborative Science Learning Scaffolded by Tablets. Research in science education. DOI 10.1007/s11165-016-9596-9.