«Harpespill, fantasiskalaer og syngende fingre» – om barnehagebarns møter med tre musikkrelaterte apper

Artikeln undersöker barns möten med tre musikrelaterade applikationer till Ipad: Air Harp, Bloom och Singing Fingers. Författarna vill bidra med kunskap om vad musikrelaterade applikationer kan erbjuda barn i form av musikaliska upptäckter och skapande utforskning på förskolan. Studien fokuserar på hur barns interaktion med musikrelaterade applikationer går till och diskuterar de möjligheter som applikationerna erbjuder barnen. Studien besvarar frågan: Vilka aspekter på skapande handlingar finns i barnens möten med apparna?

Studiens resultat tyder på att det finns möjligheter i applikationerna som inspirerar till musikalisk utforskning och lek, där barns musikaliska beteenden får handlingsutrymme. De flesta barn mötte applikationen för första gången med snabba rörelser i händerna eller fingrarna. Gradvis blev utforskningen mer detaljerad och präglades av större ro. Ofta var barnen närvarande i varandras utforskning. De lyssnade, kommenterade ljuden, log och kom med förslag på lösningar på olika problem. När Ipaden landade i nästa barns hand, hämtade barnet förslag och idéer från det barn som hade utforskat Ipaden innan och byggde vidare på dem. Barnen imiterade både varandra och de vuxna i gruppen.

Enligt författarna pekar studien på att musikrelaterade applikationer på Ipad kan fungera som verktyg till att göra olika musikaliska upptäckter och uppleva skaparglädje. Applikationen kan ingå i olika former av avsiktliga ljudskapelser och ge barn möjlighet att uttrycka musikalitet, vilket pekar på att musikrelaterade applikationer kan ha en rättmätig plats som ett tillägg till den musikaliska mångfalden på förskolan. Enligt författarna har en applikation på Ipad också vissa begränsningar och är inte i alla situationer det rätta fysiska redskapet eller instrumentet. Det framgår till exempel i studien när ett barn försökte att spela på Ipaden med ett gosedjurs tassar, men skärmen inte var tryckkänslig för mjuka tassar och i övrigt inte passade till barnets mer kroppsligt aktiva musikutforskning som involverade att hoppa upp och ner i en soffa.

Sex grupper med fyra till sex barn i åldern 5–6 år deltog i studien, och artikeln bygger på observationer av barnens möten med applikationerna. De deltagande barnen som kom från totalt fyra förskolor blev rektyterade genom författarnas kontakt med studerande på förskollärarutbildningen. Författarna genomförde observationer av musikaktiviteter på förskolan, där förskolan ingick som deltagande observatörer. Under musikaktiviteterna blev barnen presenterade för en applikation åt gången genom att Ipaden lades på bordet eller golvet och den aktuella applikationen öppnades medan barnen satt runtom och såg på. Författarna visade kort hur applikationen skapade ljud, varefter barnen fick lov att prova applikationen i turordning, medan de andra barnen lyssnade och observerade.

Studiens datamaterial består av fältanteckningar och fotografier från observationer av barnens första möten med applikationerna. Analysen följer en hermeneutisk metod och författarna införlivar observationer som valts ut för att visa olika sidor hos applikationerna som källor till musikaliska upplevelser och upptäckter. Centrala begrepp i studien är affordance, musikens grundelement och barns musikaliska uttryckssätt.

Engesnes, N., Danbolt, I. A., & Hagen, L. A. (2017). «Harpespill, fantasiskalaer og syngende fingre» – om barnehagebarns møter med tre musikkrelaterte apper. Nordisk Barnehageforskning, 15(6), 1-17.