The comforting touch: Tactile intimacy and talk in managing children’s distress

Författare
Cekaite, A., & Holm, M. K.
Källor
Research on Language and Social interaction, 50(2), 109-227.
År
2017

Syfte

Studien undersöker hur omsorgspersoner på förskolan reagerar när barn gråter.

 

Resultat

Resultatet visar att omsorgspersonernas reaktioner på barnens gråt inbegriper en rad lugnande beröringar som kramar, klappar och strykningar. Omsorgspersonerna kunde avhjälpa barnens gråt genom att ha kroppskontakt och verbal kontakt med barnen. Forskarna finner också att omsorgspersonerna uppfattar barnens gråt på tre olika sätt:

  • som barnets reaktion på en känslomässig respons som lugnande beröring, dvs. att barn kan reagera med gråt när de berörs på ett lugnande sätt
  • som barnets behov av att uttrycka en bestämd känsla
  • som ett sätt för barnet att lindra sina negativa känslor.

Enligt författarna erkänner omsorgspersonerna barnens gråt genom lugnande beröring, och de kan på så sätt få barnen på bättre humör.

Design

Studien utgår från situationer när barn gråter och har särskilt fokus på lugnande beröring. Totalt deltog fem förskollärare och tjugo barn i åldern 2,5–5 år från två förskolor. Det empiriska materialet utgår från 20 timmars videoinspelningar, som samlades in under två månader. Datamaterialet granskades och totalt 50 tillfällen när barn grät identifierades. Dessa tillfällen transkriberades och jämfördes systematiskt med till exempel orsaken till barnens gråt och hur omsorgspersonalen reagerade på barnens gråt. Vid alla 50 tillfällen reagerade omsorgspersonalen med verbal kontakt med barnen, medan 33 tillfällen registrerades där omsorgspersonalen reagerade med lugnande beröring. Vid 12 tillfällen använde omsorgspersonalen lugnande beröring intensivt. Dessa tillfällen analyserades och presenterades i artikeln genom fyra exempel som enligt författarna är representativa för olika varianter av lugnande beröring.

Referenser

Cekaite, A., & Holm, M. K. (2017). The comforting touch: Tactile intimacy and talk in managing children’s distress. Research on Language and Social interaction, 50(2), 109-227.

Uppdragsgivare

Vetenskapsrådet