Young children’s imagination in science education and education for sustainability

Studien undersöker barns meningsskapande och lärande om hållbar utveckling och djurs överlevnad. Forskarna studerar hur barns fantasi visar sig när barn tänker ut, förebygger och utforskar ett problem som är viktigt för dem. Konkret undersöker författarna hur barns fantasi uppstår och utvecklas under och omedelbart efter pedagogiska aktiviteter relaterade till problem om djurs överlevnad, och vilka tidigare erfarenheter barn utnyttjar när de kommer fram till fantasifulla lösningar.

Analysen visar att barns fantasi har stor betydelse i processen med att hitta olika lösningar på problem relaterade till hållbar utveckling och djurs överlevnad. I det första av de två exemplen visar författarna hur flera fantasifulla kombinationer uppstod i barnens överföring av tidigare erfarenheter, som barnens förslag till hur man effektivt förbättrar djurs jaktfärdigheter med hjälp av till exempel ”en tunga med superlim” eller ”en giftig tunga som kan förändra sig till en pil”. På så sätt använder barnen sina tidigare erfarenheter med att limma och jaga med pil samt kunskaper om djurs tungor för att lösa ett problem om djurs jaktfärdigheter. I det andra exemplet visar författarna hur barnens tidigare erfarenheter konstant förvandlar sig till nya fantasifulla kombinationer. Ett exempel på det är barnens förslag på hur grodor och andra djur kan undgå att bli överkörda när de ska korsa en livligt trafikerad väg. Forskarna finner att barnen använder sina tidigare erfarenheter med både barnvagnar (som grodorna kan transportera sina bebisar i), tunnlar (som små djur kan använda) och trampoliner (som både små och stora djur kan använda när de ska över vägen).

Analysen visar att det som började som lekfullt småprat bland barnen senare utvecklades till uppfinningsrik problemlösning, som var meningsfull för barnen. I kraft av sina tidigare erfarenheter skapade barnen nya uppfinningsrika lösningar genom att tillåta nya fantasifulla kombinationer. Enligt författarna är det därför viktigt att vara öppen och lyssnande och att uppmuntra barn att utforska sina bekymmer och frågor relaterade till hållbarhetsproblem mer grundligt utan förbehållslösa rekommendationer eller förslag från vuxna, så att fantasiprocessen kan få plats att blomstra.

Datainsamlingen bygger på videoobservationer på en avdelning vid en förskola. På avdelningen finns tjugo barn, två förskollärare och en barnskötare. Datamaterialet består av 9,5 timmars videoinspelningar, fotografier av barnens arbete, pedagogiska dokumentationer och barnens teckningar. Med utgångspunkt i transkriptioner av videoinspelningarna och barnens teckningar analyseras två sekvenser, som enligt författarna är unika belysande exempel på barns fantasi i form av ett slutresultat (en färdig teckning) och en fantasifull kooperativ process i förskolekontext. Till detta använder författarna Practical Epistemology Analysis och analytiska begrepp som ”transaction” och ”blending”.

Caiman, C., & Lundegård, I. (2017). Young children’s imagination in science education and education for sustainability. Cultural Studies of Science Education, 1-19. DOI 10.1007/s11422-017-9811-7