Rooms with gender: physical environment and play culture in kindergarten

Avhandlingen undersöker hur föreställningar om kön är sammanvävda med en förskolas fysiska miljö, och hur den fysiska miljön påverkar barns lekkultur. Förskolans personal beskriver den fysiska miljön inomhus och hur de uppfattar att den fysiska miljön påverkar barnens lek.

Forskarna drar slutsatsen att kön är sammanvävt med förskolans fysiska miljö. Analysen av intervjuerna pekar på att personalen kopplar samman barnens lek med kön, vilket ställer krav på förskolans fysiska utformning. Enligt informanterna är det de kvinnliga medarbetarna som ansvarar för att skapa den fysiska miljön, och miljön uppfattas därför som feminin. De olika rummen och zonerna på förskolan (som dockvrå och målarrum) är utformade för särskilda aktiviteter, som skapar tydliga förväntningar på hur rummet ska användas. Enligt författarna har den fysiska miljön alltså en strukturell makt över barnens lek.

Intervjuerna pekar också på att barnens lek producerar och reproducerar personalens stereotypa föreställningar om kön, och omvänt. Lek som personalen förknippar med pojkar menar de kräver maskulina kvaliteter, som hårdhet och tuffhet, samt fysisk aktivitet genom att använda kropp och röst. Lek som personalen förknippar med flickor kräver feminina kvaliteter, som att vara mjuk, ha ”inomhusröst” och använda en begränsad plats. Forskarna menar att även om barnen av och till korsar dessa könslinjer genom att delta i en lek som inte är förknippad med deras eget kön, uppfattar personalen att flickorna och pojkarna använder rummen olika, och att de använder olika rum och zoner på förskolan. Enligt informanterna föredrar pojkarna oftast att leka i rum som innehåller material som förknippas med pojkar (som lego), medan flickor föredrar rum där aktiviteterna är relaterade till flickor (som dockvrån). Analysen pekar på att förskolans rum och zoner som är upptagna av antingen flickor eller pojkar kan medföra att den fysiska miljön inte är tillgänglig för varje enskilt barn, dvs. att inte alla barn har samma möjligheter att använda förskolans olika rum och zoner.

Datamaterialet består av åtta fördjupade individuella intervjuer med fyra kvinnliga förskollärare samt två manliga och två kvinnliga medhjälpare (assistants) från en förskola. Förskolan är åldersintegrerad och traditionellt organiserad med två avdelningar för barn i åldern 1–3 år och två avdelningar för barn över 3 år. Varje avdelning består av ett kapprum, ett större måltids- och lekområde, ett mindre lekrum och en könsneutral toalett. Dessutom har förskolan ett stort gemensamt rum, ett kök, en gymnastiksal och ett personalrum. Under intervjuerna blev informanterna ombedda att beskriva förskolans fysiska miljö och besvara uppföljande frågor, som ”Vem har utformat rummen? och ”Hur använder barnen rummen?”. Varje intervju varade i cirka 90 minuter, spelades in och transkriberades.

Børve, H. E., & Børve, E. (2017). Rooms with gender: physical environment and play culture in kindergarten. Early Child Development and Care, 187(5-6), 1069-1081.