Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability

Avhandlingen undersöker barns självrapporterade kunskap och färdigheter inom hållbar utveckling. Författaren undersöker om det finns ett samband mellan barns kunskap och färdigheter i hållbarhet och olika förhållanden på förskolan och i hemmet. Bland annat analyseras effekten av miljömärkning på förskolan, liksom barnens egen uppfattning av var deras kunskaper kommer ifrån.

Resultatet visar att många av de deltagande barnen har byggt upp kunskap om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av hållbarhet. De har kunskap om hur man använder pengar, hur man sorterar olika förbrukningsartiklar hemma och på förskolan, samt hur olika transportformer påverkar miljön och människors hälsa och trivsel. Barnen har också kunskap om livet för barn i andra städer i världen och om vad det vill säga att dela resurser med andra människor.

Analysen visar ett positivt samband mellan barns hållbarhetsrelaterade kunskaper och färdigheter samt pedagogers och vårdnadshavares deltagande i diskussioner och aktiviteter med barnen som är relaterade till hållbar utveckling. Det är inte något statistiskt signifikant skillnad mellan miljömärkta förskolor och förskolor som inte är miljömärkta, när det gäller barnens kunskaper om hållbarhet. Barnen uppger att vårdnadshavarna är den viktigaste källan till deras kunskaper, men de nämner även pedagoger och tv. Barnen bedömer också att deras kunskaper om hållbarhet kommer från dem själva.

Författaren samlar både kvalitativa och kvantitativa data från tolv förskolor i sex kommuner. Sex av de deltagande förskolorna har miljömärkning. För att få insikt i barnens kunskaper och färdigheter om hållbar utveckling intervjuar författaren 53 barn i åldern 5–6 år, som går sitt sista år i förskolan. Datamaterialet består även av svar på enkäter från 74 pedagoger och 89 vårdnadshavare. Dessutom deltar sju förskolechefer i intervjuer. Kvalitativa data bearbetas med hjälp av innehållsanalys och den så kallade SOLO-klassificeringen, som används för att definiera olika nivåer i barnens argumentation om hållbarhet. Den kvantitativa delen av studien består av multivariat statistisk analys

Borg, F. (2017). Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability. Doctoral dissertation. Umeå: Umeå University.