Teachers’ Pedagogical Mathematical Awareness in Swedish Early Childhood Education

Studien undersöker hur medvetna förskollärarna är om möjligheterna att lära barnen matematik i förskolan. Författarna har tagit reda på om förskollärarna betraktar matematikundervisning i bred mening som en del av sitt arbete. De har koncentrerat sig på talförståelse och nummerordning, och geometriska former.

Förskollärarna uppmuntrar barnen att utforska matematik och stödjer deras initiativ, men de är inte så uppmärksamma på geometriska aspekter och de arrangerar inte särskilda matematikaktiviteter med barnen.

Förskollärarna ser matematik som ett ämne man undervisar i på förskolan. De planerar att arbeta med matematikundervisning och de stödjer barnen i att utforska matematiska sammanhang även när de inte håller på med en matematikaktivitet. Författarna menar att en sådan arbetsmodell överensstämmer med läroplanens formuleringar om att ämnena bör integreras i den tidiga undervisningen, att man ska arbete med teman och stödja barnens initiativ. Förskollärarna arbetar mest med matematik i den form det tar i barnens egna lekar, och det är sällan man ordnar särskilda aktiviteter kring en matematisk princip.

Även om förskollärarna ofta pratar med barnen om matematiska fenomen använder de inte förskolans miljö som utgångspunkt för att uppmärksamma särskilda matematiska förhållanden. Det är material i förskolemiljön som ger möjlighet till utforskande, kreativ lek, som stimulerar barnen att lära sig matematik. Men förskollärarna tar inte upp och belyser de matematiska förhållanden som finns i förskolemiljön på ett målinriktat sätt. Med målinriktat menar författarna att utforska, fundera över och söka förklaringar på specifika matematiska fenomen.

Förskollärarna ser matematik som något man lär ut men de räknar inte in rumsliga förhållanden som mönsterigenkänning som en del av matematiken. Och det är bara på några av de förskolor där förskollärarna arbetar som det finns tallinjer synligt placerade. Förskollärarna arbetar med talföljder genom att uppmana barnen att själva räkna. Det händer inte ofta att förskollärarna medvetet varierar talföljderna genom att visa alternativ (10, 9, 8 … eller 2, 4, 6 …).

Författarna skickade en enkät till 147 förskollärare som arbetade med barn i åldern 1–6. Frågorna gällde förskollärarnas erfarenheter av matematikundervisning på förskolan och författarna fick in svar från 79 procent av förskollärarna. De analyserade svaren statistiskt för att få en bild av förskollärarnas matematiskt-pedagogiska medvetenhet.

Björklund, C. & Barendregt, W. (2016). Teachers’ Pedagogical Mathematical Awareness in Swedish Early Childhood Education. Scandinavian Journal of Educational Research 60(3), 359-377.

Björklund, C., & Barendregt, W. (2016).Teachers' pedagogical mathematical awareness in diverse child-age-groups. NOMAD – Nordic Studies in Mathematics Education 21(4), 115-134.