Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass

Avhandlingen bidrar med kunskap om den pedagogiska verksamheten i den svenska förskoleklassen. Fokus ligger på vuxenstyrda aktiviteter som är orienterade mot samtal och skriftspråk. Forskaren försöker besvara följande två frågor: 1) Vad händer i mötet mellan de vuxna och barnen under aktiviteterna? och 2) Vilka förutsättningar skapas där för barnens samtal och skriftspråklighet i interaktionen mellan de vuxna och barnen?

Analysen visar att de vuxna använder olika verktyg för att främja barnens möjligheter att delta i samtalen. De ställer till exempel öppna frågor, och beroende på hur mycket barnen utvecklar sitt svar avgränsar de vuxna samtalen eller stöttar barnen med uppföljande frågor. Det medför att barnen får ungefär lika mycket talartid, oavsett om de talar mycket eller lite, men det kan enligt författaren också betyda att möjligheterna att fördjupa samtalen begränsas.

Samtalsmönstret i klassrummet präglas av att de vuxna ställer frågor som barnen besvarar, varefter de vuxna ansluter till samtalet igen genom att värdera svaret, följa upp med en ny fråga eller själv utveckla svaret. Genom att använda namnkort eller ”gå hela cirkeln runt” skapar de vuxna en turordning, där samtliga barn deltar i samtalen. Genom handuppräckning låter de vuxna barnen själva bestämma om de vill delta i samtalen, även om det är de vuxna som styr vilka barn som får ordet. Barnen socialiseras på det sättet mot ett elevbeteende, där de förväntas räcka upp handen när de vill ha ordet. Men det händer också att de vuxna handlar tvärtom i situationer där barnen tar initiativ till att delta i samtalen. Det sker till exempel när de vuxna först nekar ett barn att tala, men strax därefter ger barnet ordet, eller när de vuxna ber barnen räcka upp handen men sedan ger ordet till ett barn som inte har gjort det. Enligt författaren kan sådana motstridande handlingar från de vuxnas sida göra det svårt för barnen att veta vilket beteende som förväntas av dem.

När det gäller skriftspråklighet visar observationerna att de vuxna och barnen arbetar med språkets uppbyggnad (den grammatiska koden) på olika nivåer, där det centrala är att de behandlar språkets ljud. När de arbetar med ord som förklaras och sätts samman, har barnen möjlighet att utvidga sitt ordförråd. Barnen integrerar språkets ljud, bokstäver och ord när de skriver hela meningar. En del barn deltar med intresse i övningarna, medan andra gör motstånd. Motståndet kan till exempel bero på att de har gjort övningen tidigare på förskolan. Det förekommer också att ett barn föreslår att ändra övningen så att den blir mer utmanande, men att de vuxna inte hörsammar förslaget eftersom andra barn i klassen då inte kommer att kunna lösa uppgiften.

Slutligen läser både de vuxna och barnen historier högt. När de vuxna läser händer det att de avbryter läsningen för att svara på frågor om handlingen, men de går också ibland bakom själva handlingen och knyter textens innehåll till barnens egna erfarenheter. Genom de vuxnas frågor kan barnen upptäcka strategier som hjälper dem att förstå textens innehåll. När barnen läser använder några sig av ljudning medan andra barns läsning är mer automatiserad. De texter som barnen läser är av olika svårighetsgrad, vilket möjliggör en anpassning till den enskildes förutsättningar och behov. Men generellt gör alla barn oftast samma skriftspråkliga uppgifter, vilket hindrar en närmare individuell anpassning.

Forskaren utför ett etnografiskt fältarbete, där deltagarobservation och fältanteckningar står i centrum. Fältarbetet sker i tre svenska förskoleklasser med totalt sju anställda (förskollärare, grundskollärare og fritidspedagoger) och 60–75 barn (20–25 barn i varje klass, med en mer eller mindre jämn fördelning mellan pojkar och flickor). Som tillägg till fältanteckningarna samlades det in dokument och genomfördes informella samtal, men dessa aktiviteter användes bara som bakgrund och stöd för analysen av fältanteckningarna. Analysen har sociokulturella perspektiv på lärande, utveckling, språk och läskunnighet.

Aminoff, C. (2017). Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass. Licentiatavhandling. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.