Information Sharing on Children’s Literacy Learning in the Transition From Swedish Preschool to School

Författare
Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E.
Källor
Journal of Research in Childhood Education, 31(2), 240-254.
År
2017

Syfte

Studien undersöker pedagogers upplevelser av kunskapsutbyte om barns skriftspråksutveckling i övergången från förskola till svensk förskoleklass.

Resultat

I frågeschemat svarade 85 procent av informanterna att det fanns övergångsaktiviteter mellan förskolan och förskoleklassen. Förskolepedagogerna skrev att de oftast delade information om barnens intresse att läsa och förmågan att känna igen sitt eget namn, medan pedagogerna i förskoleklassen menade att kunskapsutbytet oftast handlade om barnets förmåga att skriva sitt eget namn och bokstäver. Svaren visade också att en relativt stor andel av informanterna (cirka 40 procent) uppfattade att deras utbildning var otillräcklig när det gällde skriftspråksutveckling.

De deltagande förskolepedagogerna upplevde att barns skriftspråkliga utveckling vid till exempel övergångsmöten mest beskrevs generellt utifrån om barnen var intresserade av skriftspråk eller inte. Beskrivningar av om barnen var åldersanpassat utvecklade delades också ibland med förskoleklassen. Dessutom upplevde förskolepedagogerna generellt att de bara fick del av upplysningar om ett barns skriftspråkliga utveckling i förskoleklassen om något stack ut.

I frågeschemat och intervjuerna tog både förskollärarna och förskoleklassens pedagoger upp faktorer som de tyckte begränsade kunskapsutbytet mellan förskolan och förskoleklassen. De nämnde bland annat regler om sekretess, resursbrist och fruktan för att komma att värdera barnen (fear of assessment). Flera talade också om att det fanns ett avstånd mellan förskolan och förskoleklassen, och en brist på kunskap om varandras arbete. Både förskollärare och pedagoger från förskoleklassen föreslog att samarbetet mellan de två institutionerna borde öka för att få bort distansen och främja barnens lärande och utveckling.

Design

Det empiriska materialet samlades in med hjälp av frågeformulär och kvalitativa intervjuer. Totalt 200 frågeformulär delades ut, vilket ledde till 74 svar från förskollärare i förskolan och pedagoger i den svenska. Dessutom gjordes intervjuer med fyra förskollärare och fyra pedagoger från förskoleklassen. Frågeschemat innehöll frågor om pedagogernas arbete med barns språkutveckling och deras erfarenheter av övergången från förskola till svensk förskoleklass. De kvalitativa intervjuerna handlade om samarbetet mellan förskolan och förskoleklassen, övergången och kunskapsutbytet om barnens skriftspråkliga utveckling.

Svaren analyserades med deskriptiva statistiska verktyg i softwareprogrammet SPSS. Kommentarer och svar på öppna frågor i frågeschemat tolkades utifrån forskningsfrågan. Data från frågeschemat och intervjuerna utgjorde grunden för författarnas analys, som inspirerats av Wengers teori om praktikgemenskap och Vygotskys begrepp den proximala utvecklingszonen.

Referenser

Alatalo, T., Meier, J., & Frank, E. (2017). Information Sharing on Children’s Literacy Learning in the Transition From Swedish Preschool to School. Journal of Research in Childhood Education, 31(2), 240-254.

Alatalo, T., Meier, J., & Frank, E. (2016). Transition Between Swedish Preschool and Preschool Class: A Question About Interweaving Care and Knowledge. Early Childhood Education Journal, 44(2), 155-167.