Syfte
Under perioden från hösten 2013 till våren 2015 pågick ett kommunalt kompetensutvecklingsprojekt, vars syfte var att ge förskollärare i den svenska förskoleklassen möjlighet att skaffa sig nya erfarenheter och stärka sina yrkeskunskaper inom skriftspråket. Studien undersöker förskollärares och barns meningsskapande om skriftspråksutveckling i samband med en bedömningsaktivitet.
Resultat
Informanterna valde ut minst två barn till bedömningsaktiviteten, och de gav alla uttryck för att aktiviteten hade ökat deras kunskap om barnens skriftspråkliga förmåga och hjälpt dem att utveckla ny kunskap om hur barns läsutveckling kan bedömas. Samtliga förskollärare var överraskade över hur långt en del barn hade kommit i sin skriftspråkliga utveckling. Flera av dem beskrev hur barn som de inte trodde kunde läsa faktiskt hade knäckt läskoden. Barnen var inte nödvändigtvis själva medvetna om att de hade knäckt läskoden innan de deltog i aktiviteten och reflekterade över sin läsförmåga tillsammans med förskolläraren. På det sättet ledde aktiviteten inte bara till ökat lärande för förskollärarna, utan också för barnen som tillsammans med en vuxen skapade ny mening i sin skriftspråksutveckling. Uppgiften stimulerade också barnen att till exempel läsa tillsammans med andra barn, och på det sättet fortsätta att utvecklas.
I mötet mellan projektets professionella fokus och de praktiska uppgifterna fick förskollärarna möjlighet att omvärdera sina tidigare erfarenheter och på det sättet upptäcka att barn i förskoleklassen läser, hur de läser och hur förskollärarna kan stimulera barnen att komma vidare i sin skriftspråksutveckling. Enligt författaren visar resultatet att kompetensutveckling kan skapa nya insikter om barns skriftspråkliga förmåga, och därigenom förstärka möjligheterna att stimulera barn vidare i deras utveckling. I det empiriska materialet framgår att förskollärarnas upptäckter av barn som hade knäckt den alfabetiska koden får en ny och betydelsefull dimension till sitt pedagogiska arbete.
Design
I kompetensutvecklingsprojektet ingick föreläsningar om språklig medvetenhet, avkodning och läsflyt, läsförståelse samt bedömning av läsförmågan. Dessutom ingick uppgifter som förskollärarna genomförde i sina förskoleklasser efter varje föreläsning. När förskollärarna hade genomfört en uppgift deltog de i kollegiala samtal i arbetsgruppen om sina erfarenheter med uppgiften.
Kompetensutvecklingsprojektet undersöktes i olika delstudier. Den här artikeln fokuserar på en uppgift som förskollärarna genomförde efter en föreläsning om avkodning och läsflyt. I uppgiften skulle förskollärarna bedöma barnens skriftspråksutveckling, särskilt bokstavskännedom, grafem–fonem-kopplingar och avkodningsförmåga.
Totalt sju förskollärare i förskoleklassen vid tre olika skolenheter blev intervjuade, antingen i grupp eller individuellt. Intervjuerna fokuserade på deras erfarenheter från den praktiska uppgiften med att bedöma barns skriftspråksutveckling. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och pragmatism. Analysen använder begreppen erfarenhet och meningsskapande.
Referenser
Alatalo, T. (2017). ”Kalle, du kan ju läsa!”: Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. Nordic Journal of Literacy Research, 2017(3), 1-18.