Syfte
Studien undersöker förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i den svenska förskoleklassen, mötet mellan de två yrkesgrupperna och deras tankar om en obligatorisk svensk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll.
Resultat
Det framgick av intervjuerna att samtliga informanter såg den svenska förskoleklassens icke-obligatoriska status som problematisk för både barn och vuxna. Informanterna underströk att en obligatorisk förskoleklass skulle tydliggöra skolformens ställning i gråzonen mellan förskola och skola, och gagna barnens utveckling. De tyckte att det var viktigt att barnen fick samma plattform att stå på och samma chans till lek och utveckling. De påpekade att om förskoleklassen blir obligatorisk blir den en skolstart i lekande form och med förskolepedagogik.
Samtliga informanter betonade alltså leken som ett bärande element i förskoleklassens pedagogik. De tyckte att barnens fria lek utifrån sin egen fantasi var viktigast, men att den vuxenledda leken också var en viktig del av pedagogiken. Den egentliga undervisningen i förskoleklassen pågick enligt informanterna i samlingen och stunden därefter. Både förskollärare och grundskollärare tyckte att det var viktigt att barnen hade ett års förberedelse för skolan, där de kunde utveckla sitt lekbehov och ”leka sig in i skolan”.
Enligt författaren tecknade informanternas svar en bild av att de två yrkesgrupperna var präglade av sina respektive praktikgemenskaper. Det blev till exempel tydligt i de två gruppernas syn på lärande och undervisning. Förskollärarna skilde på skolans och förskoleklassens undervisning och menade att skolans undervisning var lärarstyrd, medan förskoleklassens praktik utgick från barnet. Det lärande som pågick i förskoleklassen beskrevs av förskollärarna som förberedande. Lärarna däremot talade inte om förskoleklassens lärande som förberedande utan gav uttryck för att de redan undervisade barnen som om de var i skolan, eftersom de blandade fri lek med målstyrd vuxenledd lek. Lärarna skilde alltså inte mellan förberedande lärande och egentligt lärande, utan menade att det snarare var pedagogiken som skilde förskoleklassen från skolan.
Design
Totalt åtta anställda i förskoleklasser vid sex olika skolenheter blev intervjuade i grupper eller individuellt. Två av informanterna var utbildade grundskollärare (grundskollärarutbildning mot tidigare skolår), medan de övriga var utbildade förskollärare (förskollärarutbildning). I intervjuerna fick de svara på frågor om undervisning och lärande i förskoleklassen och en framtida obligatorisk förskoleklass. Analysen utgår från sociokulturell teori.
Referenser
Alatalo, T. (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(1-2), 79-100.