Children’s Play and Teacher’s Playful Teaching: A Discussion about Play in the Preschool Class

Studien undersöker lekar i den svenska förskoleklassen (preschool class). De frågor författarna vill besvara är: Hur används lek i den svenska förskoleklassen och hur kan leken beskrivas?

Resultatet visar att leken i förskoleklassen aldrig är fri, eftersom lärarna sätter upp villkoren och ramarna för leken. Det betyder att barnen är bundna till att leka på ett bestämt sätt vid en bestämd tidpunkt. De utvalda leksituationerna delas in i tre olika kategorier: frivillig lek, kulturell lek och lärandelek.

1. Frivillig lek
   Den frivilliga leken omfattar situationer där barnens lek används för att fylla ut tid, eller som belöning för en korrekt utförd uppgift. Lärarna deltar inte i den frivilliga leken, vilket enligt författaren bidrar till att markera gränsen mellan vad som är viktigt (inlärning) och vad som är mindre viktigt (lek). Leken är begränsat i tid och rum, och även om barnen är aktiva är det lärarna som sätter ramen för leken.
   
   
2. Kulturell lek
   Den kulturella leken omfattar de situationer där till exempel kommersiella kulturer och produkter träder in i skolan och påverkar barnens lek. Lek uppfattas här som ett socialt och kulturellt fenomen, som skapar en gemensam kultur som lärarna kan utnyttja på olika sätt. Forskaren använder en lek med Beyblades som exempel, där barnen skapade sin egen lekkultur och själva förhandlade fram reglerna. Men eftersom leken uteslöt de barn som inte hade tillgång till Beyblades, tog lärarna över leken och ändrade den så att barnen fick bygga sina egna Beyblades av trä. På det sättet omformades leken, men på bekostnad av barnens egen lekkultur.
   
   
3. Lärandelek
   Lärandelek gör leken till en del av undervisningen, där läraren deltar aktivt. Undervisningen integrerar leken med lärandemål inom till exempel matematik. Här är det läraren som styr leken och barnen som måste delta. På det sättet menar författaren att det inte är fråga om riktig lek, utan snarare lekaktiviteter som ska leda till att barnen når lärandemål. Lärarna fokuserar alltså på läroplanens mål snarare än på leken som sådan.

Studiens empiriska material kommer från en större etnografisk fallstudie, som pågick under 11 månader i en svensk förskoleklass. Materialet består av videoobservationer och fältanteckningar från de aktiviteter som pågick i klassen under läsåret. Analysen är inspirerad av kvalitativ innehållsanalys, där författaren fokuserar på leksituationer som är vanliga i den utvalda förskoleklassen. Leksituationerna analyseras utifrån olika teoretikers perspektiv på lek, till exempel Øksnes och Huizinga.

Ackesjö, H. (2017). Children’s Play and Teacher’s Playful Teaching: A Discussion about Play in the Preschool Class. British Journal of Education, Society & Behavioural Science, 19(4), 1-13.

e