Naturmöten och källsortering – En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan

Studien undersöker förskolepersonalens uppfattning om barns lärande om hållbar utveckling och miljöfrågor samt ger en överblick över det pedagogiska arbetet om hållbar utveckling och miljöfrågor. Studien ska också belysa om det stöd som förskolan får för sitt arbete med hållbar utveckling påverkar det pedagogiska arbetet.

Förskolornas arbete med hållbar utveckling och miljöfrågor framstår i första hand som en natur- och miljöutbildning, där barn socialiseras till att ta ansvar för sin påverkan på miljön. Medarbetarna associerar framför allt lärande om hållbar utveckling och miljöfrågor till naturupplevelser, återvinning och återanvändning av resurser. Ordet ”framtid” är en vanlig association till hållbar utveckling. Forskarna kopplar associationerna till en normativ miljöundervisningstradition, som fokuserar på lärande om proaktivt miljömedvetande och den enskilda individens möjligheter att värna om miljön. Forskarna finner också aspekter på den så kallade faktabaserade undervisningstraditionen som har fokus på lärande om naturen och miljön.

Uppfattningen om hållbarhet som en primärt ekologisk angelägenhet som begränsas till frågor om natur och resurser verkar också avspegla sig i de aktiviteter som erbjuds på förskolorna. Alltså förekommer ofta aktiviteter som lek med naturmaterial och återvunnet material samt naturutflykter. De flesta av förskolorna ger uttryck för att de har tillgängliga miljöer och resurser som stödjer en sådan praxis.

Beskrivningar av de ekonomiska och sociala aspekterna på hållbarhet förekommer sällan, och associationer som har en mer pluralistisk undervisningstradition, där det förekommer olika syn på hållbarhet och kritiskt tänkande, är i stort sett frånvarande i materialet. En bredare förståelse för hållbarhetsbegreppet ses i första hand bland förskolor som har tagit emot stöd i form av till exempel en miljöcertifiering. De certifierade förskolorna arbetar oftare med miljörelaterade aktiviteter och genomför projekt som relaterar till det omgivande samhället samt de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. På det sättet pekar studien på att stödstrukturer kan göra skillnad på hur begreppet hållbarhet tolkas och sedan omsätts till praktiskt arbete.

Studien är en del av en internationell jämförande studie där forskare från Australien, Japan, Korea, Singapore, Norge och Sverige deltar. Här rapporteras bara resultatet från den svenska delen av undersökningen, som bygger på frågeformulär som besvarats av förskolechefer, förskollärare och barnskötare. Forskarna skickade frågeformuläret till totalt 187 förskolor, varav 96 svarade. Svaren utgör grunden för den statistiska analysen.

Ärlemalm-Hagsér, E. & Sundberg, B. (2016). Naturmöten och källsortering – En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. Nordina 12(2), 140-156.