Food as a tool for learning in everyday activities at preschool: an exploratory study from Sweden

Studien undersöker förskolepedagogers erfarenheter av att använda mat som redskap för inlärning i planerade pedagogiska aktiviteter.

Det är möjligt för pedagogerna att använda mat som redskap för inlärning både i planerade pedagogiska aktiviteter och i förskolans måltider. Resultatet visar att det krävs pedagoger som är intresserade och självsäkra, och som erkänner att barn är kompetenta när det gäller mat. Pedagogerna ska till exempel låta barnen sätta ord på det de upplever. Om pedagogerna möter brist på stöd från ledning och kökspersonal är det svårt för dem att använda mat som redskap för inlärning på ett meningsfullt och långsiktigt sätt.

De deltagande pedagogerna pekar på en rad fördelar och svårigheter med att använda mat som redskap för inlärning i både planerade pedagogiska aktiviteter och under måltider. En del av pedagogerna tyckte att de två pedagogiska metoderna var inspirerande, konkreta och lätta att arbeta med. Enligt pedagogerna blev barnen mer positiva till att smaka på ny mat, samtidigt som de övade sig i att säga nej tack till viss mat och förklara varför. Den största svårigheten var bristen på stöd från ledningen och dåligt samarbete med kökspersonalen. Andra svårigheter var barnens låga ålder med begränsat verbalt språk, antalet pedagoger och brist på tid.

Studien är en explorativ undersökning i tre faser. I den första fasen blev de deltagande pedagogerna introducerade till två specifika pedagogiska metoder: Sensorisk pedagogik samt Laga mat och lär dig steg för steg. Sensorisk pedagogik har utvecklats för att stödja barns sensoriska förmågor och språk, genom att uppmana barnen att uppleva mat med alla sina sinnen och därefter sätta ord på sina upplevelser när de smakar, luktar, lyssnar och rör vid olika slags mat. Laga mat och lär dig steg för steg har utvecklats för att uppmuntra barn i förskolan att baka eller laga mat med hjälp av kort, försedda med bilder och text. Utöver den här introduktionen fick pedagogerna ingen särskild utbildning i att använda mat i planerade pedagogiska aktiviteter. I den andra fasen arbetade pedagogerna självständigt med båda metoderna under ett år. I den tredje fasen samlade forskarna in data genom indviduella intervjuer och gruppintervjuer med pedagogerna. Totalt deltog 131 pedagoger från 14 förskolor, och forskarna genomförde 20 intervjuer med 45 av de deltagande pedagogerna. Totalt valdes 10 gruppintervjuer ut för analysen.

Sepp, H., & Höijer, K. (2016). Food as a tool for learning in everyday activities at preschool: an exploratory study from Sweden. Food & Nutrition Research 60(1), 32603, DOI: 10.3402/fnr.v60.32603