Children’s Experience of Activities and Participation and their Subjective Well-Being in Norwegian Early Childhood Education and Care Institutions

Studien undersöker hur barn själva uppfattar trivsel på förskolan, och hur de upplever att trivseln påverkar deras upplevelser av förskolans aktiviteter och möjligheter att delta i aktiviteterna.

Många av barnen trivs i hög grad på förskolan, medan en tredjedel upplever en medelhög grad av trivsel och nästan ett av tio barn upplever en låg grad av trivsel.

Särskilt viktigt för barnens trivsel är förskolans fysiska ramar, leksaker och utrustning, gemensamma aktiviteter som samling, promenad och måltider samt möjligheterna för barnen att påverka de dagliga aktiviteterna. Det inbegriper även barnens möjlighet att förhandla om och välja aktiviteter som skiljer sig från de aktiviteter som personalen har planerat för.

Forskarna konstaterar att de flesta barn är mycket tillfredsställda med förskolans fysiska ramar. Det finns en tydlig relation mellan å ena sidan barnens generella trivsel på förskolan och å andra sidan hur de trivs med förskolans inomhus- och utomhusmiljö, leksaker och utrustning samt gemensamma aktiviteter. Många av barnen upplever att de fritt kan utnyttja förskolans resurser som de har lust, vilket också hänger ihop med deras generella trivsel på förskolan.

Enligt forskarna visar studien att barnen deltar i högre grad när de är utomhus, och att personalen i lägre grad tar med barnen i planeringen av inomhusaktiviteterna. En förklaring kan vara att många förskolor har börjat använda tiden inomhus till målstyrda inlärningsaktiviteter, dokumentation och skolförberedande aktiviteter. Det är aktiviteter som barnens måste delta i, vilket kan leda till att barnen upplever att de har mindre inflytande över förskolans verksamhet.

Materialet består av ett frågeformulär som besvarades av 171 barn från 17 förskolor i åtta slumpvis utvalda kommuner i ett län. Förskolorna blev slumpvis utvalda men utifrån kriteriet att de skulle representera olika typer av förskolor, med hänsyn till storlek, ägandeform, organisation och yrkesmässig profil. Från varje förskola valdes 10–11 barn i åldern 4–6 år slumpmässigt ut. Lika många pojkar som flickor deltog i undersökningen. Frågeformuläret bestod av frågor om barnens upplevelser av förskolans verksamhet, förskolans fysiska ramar (både inomhus och utomhus) och de aktiviteter som barnen deltog i. Flera frågor fokuserade på barnens upplevelser av sina möjligheter att delta i förskolans aktiviteter, till exempel om barnen kände att deras synpunkter togs till vara, om barnen hade möjlighet att uttrycka sina åsikter om förskolans aktiviteter och om barnen uppfattade att de hade möjlighet att aktivt delta i planeringen av aktiviteterna. Två forskare och tre forskningsassistenter samlade in materialet.

Sandseter, E. B. H., & Seland, M. (2016). Children’s Experience of Activities and Participation and their Subjective Well-Being in Norwegian Early Childhood Education and Care Institutions. Child Indicators Research 9, 913–932.