Bridging the Research to Practice Gap: A Case Study Approach to Understanding EIBI Supports and Barriers in Swedish Preschools

Två förskolor som bedömts ha hög kvalitet på verksamheten undersöks ingående för att identifiera vad som främjar eller försvårar genomförandet av en intervention inriktad på barn med autism. Interventionen heter Early and Intensive Behavioral Intervention (EIBI).

Forskarna utgår från en teoretisk modell med fem relaterade faktorer, som kan försvåra eller underlätta genomförandet av interventionen EIBI:

1. Tidigare kunskaper och kompetens. För att interventionen ska lyckas är det nödvändigt att de som befinner sig i barnets närmaste omgivning, som hemmet och förskolan, har tillräckliga kunskaper och färdigheter. Enligt forskarna kan bristande kunskaper och färdigheter ha en begränsande och vid några tillfällen direkt skadlig inverkan på genomförandet.
2. Utveckling och kompetens genom handledning. Experter överför kunskaper och färdigheter till oerfarna genom handledning, som anpassas efter sammanhanget och barnet.
3. Ledningens stöd. Den tredje faktorn gäller ledningens stöd och uppbackning av interventionen, som bidrar till att skapa en god inlärningsmiljö bland personalen.
4. Distal influence. Den här faktorn gäller resurser och personalens gruppgemenskap, som påverkar den fysiska inlärningsmiljön som interventionen genomförs i, och därmed interventionens effekt, kvalitet och hållbarhet. Faktorn styr till exempel samarbete med andra kommuner eller institutioner som genomför liknande interventioner. Den styr också personalens möjligheter att vara en del av gruppgemenskapen, och därmed deras möjlighet att diskutera bekymmer och dela erfarenheter med varandra.
5. Interorganisatoriska spänningar, värderingar och broar. Som femte och sista faktor räknas förhållandet till de interna intressenterna: att det skapas broar mellan de olika intressenterna, till exempel mellan institutionen och föräldrarna eller mellan hälso- och sjukvården och kommunen, så att den sistnämnda kan få information om innehållet i interventionen. Därmed skapas transparens och en tillitsfull relation mellan intressenterna.

Studien undersöker två olika förskolor och två 5-åringar med autism. Materialet samlades in under en period på 12 månader och bestod av: deltagande observationer, som innebar åtskilliga besök på de två förskolorna, samtal med personalen och deltagande i och stöd till allmänna aktiviteter som måltider, samling och inlärningsaktiviteter för barn med autism. Forskarna gjorde direkta observationer för att få en bättre bild av förskolans sammanhang och kultur som påverkar genomförandet av interventionen. Även fokusgruppsintervjuer samt individuella semistrukturerade intervjuer med föräldrar, specialpedagoger och annan personal (assistenter och habiliteringsspecialister) genomfördes.

Roll-Pettersson, L., Olsson, I., & Ala'i-Rosales, S. (2016). Bridging the Research to Practice Gap: A Case Study Approach to Understanding EIBI Supports and Barriers in Swedish Preschools. International Electronic Journal of Elementary Education 9(2), 317-336.