Pædagogens rolle og betydning for trivsel i børnehaven: Børneinformerede perspektiver på professionelle voksne

Studien undersöker en grupp barns uppfattning om personalen på sina förskolor strax efter att de har slutat där. Frågan gäller vad barnen tycker om förskollärarna och barnskötarna och de roller dessa har haft. Undersökningen handlar också om vilken betydelse personalens val av roll har för barnens trivsel.

I en första analys fann författaren i barnens beskrivningar fyra typer av personal: den snälla, ordningsmakten, läraren och lekkamraten. Den snälla är en varm, kärleksfull, bekräftande och uppmärksam vuxen som barnen går till när de är ledsna, otrygga eller rädda. Den snälla erbjuder sällskap och trygghet. Ordningsmakten bestämmer på förskolan, ger verksamheten struktur, övervakar vardagen, är inriktad på regelöverträdelser och erbjuder rättvisa lösningar. Läraren är en spännande vuxen som hittar på nya aktiviteter, är kreativ och bra på att motivera barnen. Läraren planerar vad barnen ska lära sig och sätter igång särskilda aktiviteter. Lekkamraten är rolig och spontan, och hittar på tokiga och ovanliga saker att göra. Lekkamraten är ofta barnens favorit bland de vuxna.

Sedan fick barnen klassa vuxentyperna i förhållande till lek, omsorg, återkoppling och hjälp. Lekkamraten är nästan en fullvärdig deltagare i barnens egna lekar, medan läraren sätter igång lekar och aktiviteter för att lära barnen någonting. Den snälla ger direkt omsorg till barnen medan ordningsmakten mer visar omsorg genom att förebygga problem, lösa konflikter och upprätthålla rättvisan. Den snälla tillgodoser barnens omedelbara behov av trygghet och närhet, medan lekkamraten tar upp barnens lekinitiativ. Läraren och ordningsmakten är upptagna av att instruera, organisera och styra.

Den tredje analysen handlar om vilken betydelse vuxenrollerna har för barnens trivsel. Författaren riktar särskilt in sig på glädje som direkt tecken på trivsel, tillfredsställelse som indirekt tecken på trivsel, välbefinnande som tecken på trivsel här och nu, och välfärd som ett tecken på att man har det bra och är nöjd på sin fortsatta väg genom livet. Lekkamraten och läraren skapar direkt trivsel och glädje på förskolan. Den snälla och ordningsmakten arbetar mer för den indirekta trivseln. De är uppmärksamma på om någon verkar vara ledsen eller om det är något annat problem och försöker i så fall trösta och lösa problemen. Lekkamraten och den snälla arbetar för trivseln genom att öka barnens välbefinnande och se till att barnen är glada. Läraren och ordningsmakten arbetar för trivseln med välfärdsperspektivet genom att skapa regler och ge barnen kunskaper som de har nytta av i framtiden.

Materialet består av intervjuer med elva sexåriga barn om deras upplevelser med personalen i tre förskolor. Barnen träffade författaren under två månader och besökte i små grupper sina tidigare förskolor som de hade slutat på tre månader tidigare. Barnen fick i uppgift att fotografera ställen där de hade gjort något tillsammans med någon ur personalen. Barnen berättade sedan historier om personalen när de visade sina bilder. I materialet ingår också en gruppintervju med alla barnen där de diskuterar personalen på sin gamla förskola. Författaren analyserade materialet utifrån en narrativ utgångspunkt.

Koch, A. B. (2016). Pædagogens rolle og betydning for trivsel i børnehaven: Børneinformerede perspektiver på professionelle voksne. Nordic Studies in Education 36, 193-210.