Syfte
Studien undersöker om det finns ett samband mellan ett ökat intresse för inkludering på förskolan och specialpedagogiska metoder. En fråga är hur personalen på förskolan upplever och beskriver sitt eget arbete och förskolans specialpedagogiska insatser för barn som har svårigheter med språket, exempelvis problem med uttalet.
Resultat
Personalen tyckte att de inte hade nog med kunskaper för att arbeta med barn som har språksvårigheter, och att de inte får tillräckligt med specialpedagogisk fortbildning från externa utbildare för att kunna uppnå en tillfredsställande kompetens. De tycker inte att de klarar av att hjälpa barnen med språksvårigheter och deras motivation för att arbeta med dem avtar.
Personalens känsla av att inte ha tillräckliga kunskaper påverkar deras tilltro till att de kan lösa sina arbetsuppgifter. Författarna menar att de behöver handledning av någon med utbildning i specialpedagogik som kan höja deras kunskapsnivå. Endast övervakning skulle få negativ effekt eftersom personalen skulle uppfatta det som kritik mot deras nuvarande sätt att arbeta.
Design
Materialet består av intervjuer med fem förskollärare och barnskötare från fem kommunala förskolor som hade mellan 26 och 120 barn. De intervjuade arbetade med barn med särskilda behov och språkliga svårigheter som ingick i den ordinarie barngruppen. Det finns också material från förskolor i Belarus men det används inte i artikeln.
Referenser
Hannås, B. M., & Hanssen, N. B. (2016). Special Needs Education in Light of the Inclusion Principle: An Exploratory Study of Special Needs Education Practice in Belarusian and Norwegian Preschools. European Journal of Special Needs Education 31(4), 520-534.
Uppdragsgivare
Ingen upplysning