Syfte
Studien undersöker hur förskolechefer i Sverige uppfattar och hanterar specialpedagogisk dokumentation (SEN-dokumentation) som en del av sitt arbete. Forskningen fokuserar på hur dokumentationen används och vilka reflektioner cheferna har kring sin egen roll i implementeringen och utvärderingen av denna praktik. Forskningsfrågan är: Hur positionerar sig förskolechefer i förhållande till syftet med specialpedagogisk dokumentation, och vad uppfattar de som dess huvudsakliga värde för förskolan som en lärande organisation?
Resultat
Studien identifierar tre huvudpositioner bland förskolechefer i mötet med specialpedagogisk dokumentation: motståndare, som fokuserar på praktiska justeringar snarare än skriftliga processer; accepterande, som ser dokumentationen som ett administrativt verktyg för struktur och samarbete; och entusiastiska, som använder dokumentationen som en reflektions- och läranderesurs. Dessa positioner reflekterar chefernas olika uppfattningar om dokumentationens syfte och värde, samt hur den kan stödja både barns behov och organisationens utveckling.
Design
Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio förskolechefer från olika kommuner i norra Sverige. Urvalet inkluderade chefer med erfarenhet av arbete med specialpedagogisk dokumentation. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys för att identifiera nyckelteman och positioner. Analysprocessen innefattade även en kombination av induktiva och deduktiva angreppssätt.
Referenser
Vretblom, H. (2023). Defining the use of special educational needs documentation-positionings of preschool principals. Education Inquiry, 1–20.