Syfte
Studien utforskar hur svenska kommuner anpassar nationell marknadsorienterad politik till lokala kontexter i organiseringen av förskolesektorn. Studien undersöker hur kommunerna påverkar, stöder och kontrollerar privata aktörer genom aktiviteter som påverkar marknaden. Målet är att förstå konsekvenserna av olika organisatoriska tillvägagångssätt när det gäller kvalitet, mångfald och konkurrens i den lokala förskolesektorn.
Resultat
Resultaten visar att svenska kommuner varierar avsevärt i hur de organiserar och reglerar lokala förskolesektorer, från att vara passiva till att vara mycket aktiva aktörer som påverkar marknaden. Kommunerna kan klassificeras i tre idealtyper:
- Frontier, som är passiva och har begränsad reglering,
- Keeper, som strävar efter att balansera offentliga och privata erbjudanden, och
- Endorser, som aktivt främjar privata aktörer.
Dessa skillnader gör att kvaliteten, variationen i utbudet och tillgången till förskolor varierar beroende på vad som är viktigt i varje enskild kommun och vilka beslut de lokala myndigheterna fattar.
Design
Studien använder en kvalitativ metod baserad på dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer med kommunala representanter från 30 svenska kommuner, valda utifrån storleken på deras privata förskolesektor. Datamaterialet inkluderar dokument och webbsidor från kommunerna, samt intervjuer med 35 offentliga tjänstemän som ansvarar för kvalitet, licensiering och tillsyn inom förskolesektorn. Analysen fokuserar på organisatoriska element som medlemskap, regler, övervakning, sanktioner och information. Målet är att belysa hur kommunerna anpassar nationella regleringar till lokala kontexter.
Referenser
Carlbaum, S., Lindgren, J., Benerdal, M., & Rönnberg, L. (2024). The local market makers: Swedish municipalities as preschool quasi-market organisers. Education Inquiry, 15(1), 63–84.
Online year: 2023
Issue year: 2024
Review year: 2023
Uppdragsgivare
Vetenskapsrådet, Sverige