Galna kameror och barns virtuella bildseende, bildtänkande och filmgörande i förskolan

Avhandlingen undersöker hur barn i åldern 3 till 5 år upplever och samverkar med digital filmteknologi i en svensk förskola med en digital profil. Studien undersöker hur barns interaktion med digital teknologi kan öppna för nya sätt att se, tänka och förstå omgivningarna, sett genom Deleuzes filmfilosofi. Forskningsfrågorna är:

1. Hur påverkar digital filmteknologi barnens och forskarens sätt att se och tänka på bilder i förskolan?
2. Hur kan Deleuzes filmteori hjälpa oss att förstå barnens bild- och filmarbete när barn och vuxna filmar och diskuterar filmerna tillsammans?

Resultaten visar att digital filmteknologi ger barn ett nytt sätt att utforska och förstå sin omvärld genom bilder och film. Barnen använde film för att uttrycka både konkreta och abstrakta idéer, inklusive spegelbilder av verkligheten och minnen, vilket gjorde det möjligt för dem att experimentera med olika verklighetsbilder. Studien framhäver hur barnens kreativa filmarbete ledde till nya insikter i deras visuella tänkande och fantasi, samt hur denna process skapade en djupare koppling mellan barn och digitala verktyg i förskolan.

Metoden i studien är baserad på digital etnografi, där forskaren observerade och deltog aktivt i barnens filmprojekt under en period på tolv månader. Studien samlade data genom videoupptagningar och fältanteckningar som dokumenterade hur barnen filmade varandra och diskuterade filmerna. Barnens och forskarens samverkan med digital filmteknologi analyserades med hjälp av Deleuzes filmteoretiska perspektiv för att förstå barnens bild- och filmupplevelser.

Olsson, M. (2023). Galna kameror och barns virtuella bildseende, bildtänkande och filmgörande i förskolan. Akademisk avhandling. Stockholms universitet.