Syfte
Studien undersöker de spänningar som uppstår i integrationsprocessen för flyktingbarn i norska förskolor. Forskningsfrågorna är: 1) Vilka perspektiv har förskollärare på de spänningar som uppstår vid integration av flyktingbarn i norska förskolor? 2) Hur hanterar förskollärare olika uppfattningar om barnuppfostran i norska förskolor?
Resultat
Studien identifierar tre centrala spänningar i integrationsarbetet i norska förskolor. För det första upplevde förskollärare en press att prioritera undervisning i norska, samtidigt som barnens modersmål också ansågs viktigt att bevara. För det andra fanns spänningar kopplade till barnens självständighet i form av emotionell reglering och förmåga att ta hand om egna behov. För det tredje visade resultaten på spänningar mellan flyktingfamiljers förväntningar på barnuppfostran och förskolans praktik. Förskollärarna navigerade mellan dessa spänningar genom respektfull dialog med föräldrarna, samtidigt som de förmedlade norska värderingar och normer. Studien konkluderar att integrationsarbete innebär maktbalanser mellan förskolans civilisationsuppdrag och respekten för mångfald.
Design
Studien använder institutionell etnografi som undersökningsmetod. Datamaterialet bygger på semistrukturerade intervjuer med tretton förskollärare från tre förskolor i Norge, varav en förskola enbart är för flyktingar. Deltagarna i studien är pedagogiska ledare, specialpedagoger och språkstödlärare som arbetar med integration av flyktingbarn. Intervjuerna fokuserade på hur förskolorna arbetade med integrationsarbete för att bemöta kulturella skillnader.
Referenser
Kimathi, E. (2023). Tensions of Difference in Integrating Refugee Children in Norwegian ECEC Centers. Nordisk barnehageforskning, 20(4), 43–62.