Syfte
Studien undersöker hur anställda på kommunikationsintensiva arbetsplatser, såsom hälso- och sjukvården och förskolor, upplever ljudmiljön de arbetar i. Studien syftar även till att identifiera faktorer som kan bidra till att utforma anpassade åtgärder.
Resultat
Studien visar att anställda på kommunikationsintensiva arbetsplatser upplever en tydlig koppling mellan en ogynnsam ljudmiljö och negativa hälsoeffekter. Trots detta prioriterade inte ledningen att förbättra ljudmiljön. Studien framhåller därför att den höga motivationen bland de anställda för förändring bör utnyttjas, samt att ökat fokus från ledningen är nödvändigt för att utveckla innovativa och kontextuella förbättringsåtgärder. Resultaten diskuterades vidare och omformades till anpassade interventioner för de olika arbetsplatserna.
Design
Urvalet bestod av deltagare med erfarenhet av kommunikationsintensiva arbetsplatser och arbetsrelaterat buller i Sverige. Totalt deltog 16 personer, varav 6 förskollärare och en förskolechef från två förskolor under samma ledning i en mindre stad. Dessutom deltog 3 barnmorskor och en chef från en förlossningsavdelning vid ett sjukhus i en storstad. Från en intensivvårdsavdelning vid ett sjukhus i en medelstor till stor stad deltog även 3 sjuksköterskor och 2 chefer. Data samlades in genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, medan cheferna intervjuades individuellt. Samtliga intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser och spelades in som ljudfiler.
Referenser
Gyllensten, K., Fredriksson, S., Widen, S., & Persson Waye, K. (2023). The experience of noise in communication-intense workplaces: A qualitative study. PLoS One, 18(1), e0280241.
Uppdragsgivare
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Sverige