The social care-taking of the city-kids. Determinants for day-care attendance in early twentieth-century southern Sweden

Studien utforskar historiska mönster för förskoleverksamhet, med syftet att bidra till en bättre förståelse av förskolesystemets utveckling som en tidig och viktig välfärdsinsats i den svenska välfärdsstaten. Med utgångspunkt i den svenska industristaden Landskrona i södra Sverige undersöker forskarna förskolans deltagarmönster i början av 1900-talet. Hushållssammansättning, demografiska och socioekonomiska faktorer analyseras för att förstå vilka faktorer som påverkade beslutet att låta barn börja i förskolan under perioden 1905–1937.

Studien ger en historisk inblick i förskolans utveckling och visar vilka faktorer som var avgörande för att familjer använde sig av förskoleverksamheten. Analysen visar att moderns civilstånd och yrke, hushållets socioekonomiska status, antalet syskon samt förekomsten av andra vuxna kvinnor i hushållet var de faktorer som i störst utsträckning påverkade förskoleplaceringen. Studien visar även att majoriteten av barnen som gick i förskolan var mellan 3 och 6 år.

Forskarna använde historiska registerdata från Landskrona för att undersöka vilka faktorer som påverkade förskoleverksamhetens deltagarmönster. Demografiska data analyserades i relation till individregister och register över barn som var inskrivna i förskolan. Studiens urval omfattade totalt 15 213 barn i åldern 0–6 år födda mellan 1900 och 1935, varav 1 281 av dessa barn deltog i förskolan. För att analysera vilka faktorer som var avgörande för barnens första förskoleplacering användes Cox proportionella riskmodeller.

Elwert, A., & Quaranta, L. (2023) The social care-taking of the city-kids. Determinants for day-care attendance in early twentieth-century southern Sweden, The History of the Family, 28(3), 508-529.