Syfte
Studien utforskar hur digitalisering i förskolan formas av samspelet mellan barns och pedagogers uppfattningar, kroppar och materialitet i vardagspraktiker. Målet är att förstå hur digitalisering blir till i mötet mellan barn, pedagoger, teknik och policy. Studien ser digitalisering som en relationell process och inte enbart som ett instrumentellt införande av teknik. Forskningsfrågan är: Hur kan digitalisering i förskolan förstås när den ses som konstituerad av och erfaren genom interaktioner mellan barns och pedagogers uppfattningar, kroppar och materialitet?
Resultat
Barnen visade en utforskande inställning till det interaktiva golvet och använde det för att uttrycka sina ”literacy desirings”, vilket förstås som barns utforskande, överraskande och oväntade sätt att interagera med material, människor, tid, rum, språk och kroppar genom lek och undersökning. Pedagogens roll präglades både av att stödja barnens utforskning och att sätta ramar för aktiviteten. Studien visar hur det digitala verktyget förändrar det pedagogiska rummet och skapar nya möjligheter för både lek och lärande, men också nya utmaningar, exempelvis hantering av konflikter. Studien konkluderar att det är viktigt att erkänna barns ”literacy desirings” och ge dem utrymme för utforskning i digitala lärmiljöer. Samtidigt betonas pedagogens roll i att sätta ramar och ge vägledning.
Design
Studien använde en videoetnografisk ansats för att samla in data. Urvalet bestod av 16 barn i åldern tre till sex år samt tre pedagoger från en förskola i en medelstor svensk stad. Forskarna observerade och filmade interaktioner på och kring ett interaktivt golv i förskolan under oktober 2018. Förutom videoobservationer användes fältanteckningar för att dokumentera forskarnas upplevelser av rummet och förändringar i aktiviteterna. Totalt samlades 170 minuter video in.
Referenser
Buskqvist, U., Johansson, E., & Hermansson, C. (2023). Inbetween Literacy Desirings and Following Commands: Rethinking Digitalization in Swedish Early Childhood Education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(2), 210–220.