Falling: An existential experience in early childhood

Studien utforskar hur fall upplevs som en existentiell och kroppslig erfarenhet för små barn i åldern ett till tre år. Den undersöker hur sådana erfarenheter kan bidra till barns utveckling av kroppslig medvetenhet, motoriska färdigheter och riskbedömning. Studien syftar också till att belysa hur pedagoger kan använda förståelsen av fall som en produktiv del av lärande och rörelselek i tidig barndom.

Studien identifierade fem typer av fall: fall som avbrott, balansövning, rörelselek, lek och kommunikation. Resultaten visar att fall, trots att det ofta upplevs negativt, kan bidra till utveckling av kroppslig medvetenhet, riskbedömning och motoriska färdigheter. Till exempel kan barn lära sig att använda fall som en motorisk färdighet eller som ett verktyg för lek och social interaktion. Forskarna argumenterar för att pedagoger bör se på fall som en produktiv del av barns lärande och utveckling, snarare än enbart som en risk.

Datainsamlingen inkluderade audiovisuella observationer med hjälp av GoPro-kameror och mobiltelefoner, kompletterat med fältnoteringar och semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna fokuserade på barnens fysiska aktiviteter och interaktioner i rörelsesituationer. Data analyserades med särskild uppmärksamhet på meningsskapande genom kroppsrörelser och social interaktion.

Blume, M. F. W., & Mikkelsen, A. L. (2023). Falling: An existential experience in early childhood. Contemporary Issues in Early Childhood, 14639491231165292.