Syfte
Studien undersöker hur förskolechefer i Sverige förstår förskolans jämställdhetsuppdrag genom ett normkritiskt perspektiv. Forskningsfrågan är: Vilka förståelser tillskrivs begreppet normkritik i relation till förskolans jämställdhetsuppdrag?
Resultat
Resultaten visar att förskolecheferna ser begreppet normkritik som en förnyare av jämställdhetsuppdraget i svenska förskolor. En första slutsats i studien är att normkritik stärker jämställdhetsuppdraget eftersom det kan hjälpa lokala policyaktörer att se jämställdhet ur ett bredare perspektiv och i relation till andra, överlappande orsaker till ojämlikhet. En annan, och något motstridig, slutsats är att normkritik riskerar att undergräva jämställdhetsuppdraget genom att ersätta det.
Design
Datamaterialet är en reanalys av tre fokusgruppsdiskussioner genomförda 2018, med totalt 13 förskolechefer från tre svenska kommuner. Diskussionerna var semistrukturerade och varade mellan 40 och 60 minuter. Transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys, där nyckelteman som reflektion, hantering och förändring av könsnormer identifierades och kodades för att förstå deltagarnas perspektiv på normkritik och jämställdhet.
Referenser
Axelsson, T. K. (2023). Norm-critique as revitalizer of gender equality? Local policy actors' norm-critical understandings of Swedish preschool's gender-equality mission. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 9(2), 101–112.
Uppdragsgivare
Örebro universitet, Sverige