Syfte
Studien undersöker hur begreppet motståndskraft (resiliens) uttrycks i nationella och internationella riktlinjer för förskolan och hur detta kan bidra till hållbarhet i en snabbt föränderlig värld. Forskningsfrågorna är: 1) I vilken utsträckning adresseras resiliens i riktlinjerna? 2) Hur kan förskoleutbildning stödja resiliens i mötet med globala utmaningar?
Resultat
Resultaten visar att resiliens uttrycks implicit i riktlinjerna men sällan kopplas till hållbarhetsfrågor. Istället begränsas resiliens i huvudsak till en psykologisk dimension och det individuella barnet. Forskarna drar slutsatsen att förskolan är en lämplig kontext för att stödja resiliens på flera nivåer. De föreslår att en holistisk förståelse av resiliens bör användas för att utveckla riktlinjer för förskolan som inkluderar olika perspektiv från familjer och lokalsamhällen, lyfter fram urfolksperspektiv och erkänner sambandet mellan människor och den icke-mänskliga världen.
Design
Studien analyserar fem nationella och fyra internationella riktlinjer för förskoleutbildning. De nationella riktlinjerna kommer från Finland, Nya Zeeland, Filippinerna, Slovenien och Sverige, medan de internationella dokumenten inkluderar Tashkentdeklarationen, WHO-UNICEF-Lancet-kommissionen, ARNEC-dokumentet och EUCR-dokumentet. Innehållet som är relevant för forskningsfrågorna har systematiskt sammanfattats, analyserats och tolkats för att identifiera explicita och implicita budskap om resiliens.
Referenser
Furu, A.-C., Chan, A., Larsson, J., Engdahl, I., Klaus, S., Navarrete, A. M., & Turk Niskač, B. (2023). Promoting Resilience in Early Childhood Education and Care to Prepare Children for a World of Change: A Critical Analysis of National and International Policy Documents. Children (Basel), 10(4), 716.